Statsrådsberedningen
Statsrådsberedningen (SB)[1] är en del av Regeringskansliet och inkluderar statsministerns kansli, samordningskansliet, kansliet för krishantering, granskningskansliet, förvaltningschefens kansli, rättschefens kansli, kansliet för samordning av EU-frågor och Regeringskansliets internrevision. Statsrådsberedningen leder och samordnar arbetet i Regeringskansliet.
Chef för Statsrådsberedningen är statsministern. Statsrådsberedningens lokaler är belägna i kvarter Rosenbad.
Kansliet för samordning av EU-frågor lyder under statsministern och är en sakenhet liknande dem som ingår i de övriga departementen.
Vid statsministerns kansli och samordningskansliet är tjänstemännen politiskt anställda medan de vid övriga kanslier är opolitiskt anställda.
Statsrådsberedningens statssekreterare var 2006–2014 ordförande i Gruppen för strategisk samordning, en grupp statssekreterare med ansvar att förbereda regeringsbeslut beträffande krishantering. Hösten 2014 flyttades ansvaret, samt Kansliet för krishantering, från Statsrådsberedningen till Justitiedepartementet under inrikesministern.
Begreppen Statsrådsberedning och Allmän beredning - tidigare betydelse
[redigera | redigera wikitext]Under 1809 års regeringsform stod begreppet Allmän beredning för det möte som var ministärens gemensamma förberedelse inför en konselj, där de formella besluten registerarades och formellt undertecknades av kungen (eller i kungens frånvaro av kronprins- eller prinsregent). Både allmän beredning och konselj i dess tidigare betydelser ersattes med regeringssammanträde i och med att 1974 års regeringsform trädde i kraft.
Samtidigt användes begreppet statsrådsberedning för ett mindre sammanträde, för frågor av något mindre vikt och räckvidd. Vid en sådan statsrådsberedning föredrogs ärendet för en departementschef och, vanligen, två konsultativa statsråd. Genom att minst ett av dessa närvarande konsultativa statsråd vid en sådan statsrådsberedning hade juridisk eller förvaltningsmässig expertis uppnåddes en viss kvalitetssäkring. Det andra konsultativa statsrådet var i många fall statsministern. Ärendet föredrogs av den tjänsteman inom departementet som ansvarat för handläggningen, eller av särskilda sakkunniga.
Statsråd i statsrådsberedningen
[redigera | redigera wikitext]Statsministern
[redigera | redigera wikitext]Övriga statsråd i Statsrådsberedningen
[redigera | redigera wikitext]Statssekreterare hos statsministern sedan 1964
[redigera | redigera wikitext]- Valfrid Paulsson 1964–1967
- Ingvar Carlsson 1967–1969
- Hans Alsén 1969–1971
- Thage G. Peterson 1971–1975
- vakant 1975–1976
- Gösta Gunnarsson 1976–1978
- Daniel Tarschys 1978–1979
- Göran Johansson 1979–1982
- Odd Engström 1982–1983
- Ulf Larsson 1982–1985
- Ulf Dahlsten 1983–1986
- Kjell Larsson 1986–1991
- Peter Egardt 1991–1994
- Hans Dahlgren 1994–1997
- Pär Nuder 1997–2002
- Lars Danielsson 1999–2006
- Jan Larsson 2004–2006
- Lars-Olof Lindgren 2006–2006
- Nicola Clase 2006–2008 med ansvar för utrikes- och EU-frågor
- Ulrica Schenström 2006–2007
- H.G. Wessberg 2007–2010
- Gustaf Lind 2008–2010 med ansvar för utrikes- och EU-frågor
- Katarina Areskoug Mascarenhas 2010-2014 med ansvar för utrikes- och EU-frågor
- Per Schlingmann 2010–2012 med ansvar för kommunikation
- Gunnar Wieslander 2010–2014
- Emma Lennartsson 2014–2017[2][3]
- Hans Dahlgren 2014–2019 med ansvar för utrikesfrågor och EU-frågor
- Nils Vikmång 2017–2021[4][5]
- Kristina Persdotter 2017–2019[4]
- Madeleine Harby Samuelsson 2019–2021[5]
- Karin Wallensteen 2019–2022[5]
- Emma Lennartsson 2021–2022[6]
- Stefan Engström 2021–2022
- Mats Andersson 2021–2022
- Oscar Stenström 2022
- Johan Stuart 2022–[7]
- P.M. Nilsson 2022–2023[8]
- Johan Jakobsson 2022–
- Anna Dahlberg 2023-
Statssekreterare hos andra statsråd vid Statsrådsberedningen
[redigera | redigera wikitext]- Kjell Larsson hos Ingvar Carlsson 1982–1986
- Kerstin Niblaeus hos Ingvar Carlsson 1982–1985
- Åsa Lidbeck hos Odd Engström 1990–1991
- Sten Olsson hos Pär Nuder 2002–2004
- Gun Eriksson hos Bosse Ringholm 2004–2006
- Håkan Jonsson hos Cecilia Malmström 2006–2008
- Maria Åsenius hos Cecilia Malmström 2008–2010
- Amelie von Zweigbergk hos Birgitta Ohlsson 2010–2010
- Oscar Wåglund Söderström hos Birgitta Ohlsson 2010–2014
- Maja Fjaestad hos Kristina Persson 2014–2016
- Nils Vikmång hos Ibrahim Baylan 2016–2017
- Emil Högberg hos Ibrahim Baylan 2017–2019
- Paula Carvalho Olovsson hos Hans Dahlgren 2019–2022[5]
- Christian Danielsson hos Jessika Roswall 2022–2024 och hos Jessica Rosencrantz 2024– [7][9]
Statssekreterare vid samordningskansliet
[redigera | redigera wikitext]- Ingemar Eliasson (FP) 1979–1980
- Carl Bildt (M) 1979–1981
- Bert Levin (FP) 1980–1982
- Staffan Herrström (FP) 1991–1994
- Thomas Korsfeldt (C) 1991–1994
- Sven Gunnar Persson (KD) 1991–1994
- Mikael Sandström (M) 2006–2014
- Helena Dyrssen (FP) 2006–2013
- Anna-Karin Hatt (C) 2006–2010
- Jakob Forssmed (KD) 2006–2014
- Magnus Wallerå (C) 2010–2014
- Johan Britz (FP) 2013–2014
- Mats Andersson (S) 2014–2021[2][5]
- Per Ängquist (MP) 2014–2016[2]
- Gunvor G Ericsson (MP) 2016–2019[2]
- Maria Ferm (MP) 2019–2021[5]
- Per Swenson Claréus (M) 2022–
- Tobias Karlström (KD) 2022–
- Johan Britz (L) 2022–
Källor
[redigera | redigera wikitext]- ↑ ”Förordning (1996:1515) med instruktion för Regeringskansliet”. Sveriges Riksdag. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/forordning-19961515-med-instruktion-for_sfs-1996-1515. Läst 16 oktober 2018.
- 1 2 3 4 ”Klart med de tyngsta rödgröna statssekreterarna”. Dagens Opinion. Arkiverad från originalet den 6 oktober 2014. https://web.archive.org/web/20141006155645/http://www.dagensopinion.se/klart-med-de-tyngsta-r%C3%B6dgr%C3%B6na-statssekreterarna. Läst 6 oktober 2014.
- ↑ ”Löfvens närmaste medarbetare avgår efter it-skandalen” (på svenska). DN.SE. 27 augusti 2017. http://www.dn.se/nyheter/sverige/lofvens-narmaste-medarbetare-avgar-efter-it-skandalen/. Läst 27 augusti 2017.
- 1 2 ”Nya statssekreterare på Statsrådsberedningen”. Regeringskansliet. 28 augusti 2017. http://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2017/08/nya-statssekreterare-pa-statsradsberedningen/. Läst 28 augusti 2017.
- 1 2 3 4 5 6 ”Nya statssekreterare i Regeringskansliet”. Regeringskansliet. 22 januari 2019. https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2019/01/nya-statssekreterare-i-regeringskansliet/. Läst 22 januari 2019.
- ↑ Nya statssekreterare i Regeringskansliet 2021-11-30
- 1 2 Nya statssekreterare i Regeringskansliet 2022-10-18
- ↑ ”Nya statssekreterare i Regeringskansliet”. Regeringskansliet. https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2022/10/nya-statssekreterare-i-regeringskansliet2/. Läst 27 oktober 2022.
- ↑ ”Förändringar när det gäller statssekreterare och kabinettssekreteraren i Regeringskansliet”. Regeringskansliet. 12 september 2024. https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2024/09/forandringar-nar-det-galler-statssekreterare-och-kabinettssekreteraren-i-regeringskansliet/. Läst 25 september 2024.
| ||||||||
