Danmarks regering
| Danmarks statsskick | |
| Denna artikel ingår i en artikelserie | |
| Grundlag | |
|---|---|
| Danmarks rikes grundlag | |
| Lagstiftande makt | |
| Folketinget | |
| Monarken | |
| Verkställande makt | |
| Monarken | |
| Regeringen | |
| Statsministern | |
| Ministerier | |
| Dömande makt | |
| Domstolsväsen | |
| Administrativ indelning | |
| Regioner | |
| Kommuner |
Danmarks regering utför de exekutiva funktionerna i Danmark. Det är monarkens uppgift att utnämna en statsminister baserat på de folkvalda representanterna i Folketinget. Monarken utser i praktiken alltid den som har bredast stöd i parlamentet till statsminister, vilket bekräftas genom en så kallad støtteerklæring (förtroendeomröstning) i Folketinget.
Liksom i andra parlamentariska system är den verkställande makten – alltså regeringen – direkt ansvarig inför Folketinget. Danmark tillämpar principen om negativ parlamentarism, det vill säga regeringen kan inte sitta kvar om en majoritet av församlingen i Folketinget motsätter sig regeringen. Det är en av orsakerna till att Danmark ofta haft minoritetsregeringar.
Ministrar och ministerier
[redigera | redigera wikitext]I Danmark är den verkställande makten fördelat mellan ett antal regeringsdepartiment kallat ministerier. Antalet departiment är inte fastställt i lag. Varje ministerium har en minister som är enskilt ansvarig och fungerar som dess chef. Antalet ministrar regleras inte i lag utan är helt upp till statsministern. Ministrarna är i teorin likställda och får inte fatta beslut inom andra ministrars ansvarsområden, däremot åtnjuter statsministern en särställning: han är primus inter pares (”främst bland likar”). Statsministern är den som leder regeringens arbete och är den officiella regeringschefen. Danmark har ingen tradition av viceministrar eller andra underordnade ministrar.
Ministrar kan, men behöver inte vara invalda i Folketinget.[1] En folketingsledamot som blir minister behöver inte lämna Folketinget.[2]
Tillsättning och regeringstyper
[redigera | redigera wikitext]Statsministern utses av Folketinget på förslag av monarken. Statsråden utses av statsministern, därefter underställs regeringen i sin helhet för godkännande av Folketinget genom støtteerklæring (förtroendeomröstning). För att hitta statsministerkandidaten bedömer monarken vilken kandidat som har bredast stöd i den parlamentariska församlingen.[3] Ministrarna i den kommande regeringen har i regel en parlamentarisk förankring men det finns inget som tvingar statsministern att välja bland Folketingets ledamöter. Varje minister är enskilt ansvarig och fungerar som chef inom respektive ministerium uppdraget avser.[4]
Regeringen är direkt underställd Folketinget. Danmark tillämpar principen om negativ parlamentarism: I det fall en majoritet av parlamentet motsätter sig regeringen kan inte regeringen sitta kvar. Principen är en av orsakerna varför Danmark ofta haft minoritetsregeringar.[5] För att bli invald i Folketinget krävs endast 2 procent av valmanskårens avlagda röster, vilket har medfört att det i Danmarks parlament finns väldigt många småpartier. Konsekvenserna av detta är att det varit svårt att blida majoritetsregeringar och därför har regeringshistorien präglats av koalitionsregeringar, minoritetsparlamentarism och täta regeringsskiften.[6]
Om regeringen består av ett eller flera partier (koalitionsregering) som tillsammans har 90 eller fler folketingsmandat, är regeringen en majoritetsregering. Om ett sådant regeringsunderlag inte kan skapas måste istället en minoritetsregering bildas. Eftersom regeringen alltid behöver stöd för sina propositioner i Folketinget, behöver en minoritetsregering alltid stöd från minst ett annat parti, ett så kallat stödparti. Om flera samverkande partier tillsammans bildar regering kallas det koalitionsregering, medan en regering som endast har statsråd från ett parti kallas enpartiregering. Om en regering innehåller företrädare från alla eller nästan alla riksdagspartier, kallas den ibland för samlingsregering.
Nuvarande regering
[redigera | redigera wikitext]Regeringen Frederiksen III är Danmarks nuvarande regering, och leds av statsminister Mette Frederiksen. Det är en koalitionsregering bestående av Socialdemokratiet, Socialistisk Folkeparti, Moderaterne och Radikale Venstre.
Ministären
[redigera | redigera wikitext]Regeringens sammansättning presenterades 3 juni 2026. Totalt sitter 21 ministrar i regeringen, nio från Socialdemokraterne, fem från Socialistisk Folkeparti, fyra från Moderaterne och tre från Radikale Venstre.[7]
| Ämbete | Minister | Tillträdde | Avgick | Parti | |
|---|---|---|---|---|---|
| Statsminister | Mette Frederiksen | 3 juni 2026 | innehar fortfarande ämbetet | Socialdemokratiet | |
| Ekonomi- och inrikesminister | Pia Olsen Dyhr | 3 juni 2026 | innehar fortfarande ämbetet | Socialistisk Folkeparti | |
| Utrikesminister | Lars Løkke Rasmussen | 3 juni 2026 | innehar fortfarande ämbetet | Moderaterne | |
| Närings- och konkurrensminister | Martin Lidegaard | 3 juni 2026 | innehar fortfarande ämbetet | Radikale Venstre | |
| Finansminister | Peter Hummelgaard | 3 juni 2026 | innehar fortfarande ämbetet | Socialdemokratiet | |
| Justitieminister | Nicolai Wammen | 3 juni 2026 | innehar fortfarande ämbetet | Socialdemokratiet | |
| Minister för forskning, högre utbildning och digitalisering | Christina Egelund | 3 juni 2026 | innehar fortfarande ämbetet | Moderaterne | |
| Minister för klimat, energi och försörjning | Samira Nawa | 3 juni 2026 | innehar fortfarande ämbetet | Radikale Venstre | |
| Stads-, lands- och transportminister | Signe Munk | 3 juni 2026 | innehar fortfarande ämbetet | Socialistisk Folkeparti | |
| Utlännings- och integrationsminister | Morten Bødskov | 3 juni 2026 | innehar fortfarande ämbetet | Socialdemokratiet | |
| Utbildningsminister | Magnus Heunicke | 3 juni 2026 | innehar fortfarande ämbetet | Socialdemokratiet | |
| Arbetsmarknads- och jämställdhetsminister | Ane Halsboe-Jørgensen | 3 juni 2026 | innehar fortfarande ämbetet | Socialdemokratiet | |
| Försvarsminister | Jeppe Bruus | 3 juni 2026 | innehar fortfarande ämbetet | Socialdemokratiet | |
| Skatte- och tillväxtminister | Jakob Engel-Schmidt | 3 juni 2026 | innehar fortfarande ämbetet | Moderaterne | |
| Hälso- och kyrkominister | Ida Auken | 3 juni 2026 | innehar fortfarande ämbetet | Socialdemokratiet | |
| Minister för natur och djurvälfärd | Christian Rabjerg Madsen | 3 juni 2026 | innehar fortfarande ämbetet | Socialdemokratiet | |
| Kulturminister | Zenia Stampe | 3 juni 2026 | innehar fortfarande ämbetet | Radikale Venstre | |
| Minister för samhällsskydd och beredskap | Lisbeth Bech-Nielsen | 3 juni 2026 | innehar fortfarande ämbetet | Socialistisk Folkeparti | |
| Barn-, äldre- och bostadsminister | Jacob Mark | 3 juni 2026 | innehar fortfarande ämbetet | Socialistisk Folkeparti | |
| Socialminister och minister för nordiskt samarbete | Monika Rubin | 3 juni 2026 | innehar fortfarande ämbetet | Moderaterne | |
| Miljöminister | Maria Reumert Gjerding | 3 juni 2026 | innehar fortfarande ämbetet | Socialistisk Folkeparti | |
Ministärer och regeringar
[redigera | redigera wikitext]Regeringar från 1848 till idag
[redigera | redigera wikitext]I diagrammet nedan framställs regeringsperioderna från 1848 till idag för de olika regeringsbildarna (diagrammet visar alltså inte varje enskild regeringsbildning). Uppdelningen är efter ideologisk färg där konservativa regeringar (i olika varianter) har mörkblå färg, liberala ljusblå, socialistiska/socialdemokratiska röd och socialliberala grön. I det fall ideologisk riktning är okänd eller politiskt parti inte är vid makten anges färgen som gul.

Officiella regeringar
[redigera | redigera wikitext]Danmarks regeringar namnges enligt regeringsbildarens namn. Mellan åren 1848 till 1941 kallades regeringarna för ministärer men efter 1942 används termen regering. När regeringarnas namn består av akronymer kommer regeringsbildarens partis beteckning först följt av varje parti efter storleksordning.
| Färgkoder: | Center-vänster: Socialistisk / Socialdemokratisk | Center: Socialliberal | Center: Liberal / De Nationalliberale | Center-höger: Konservativ / moderat | Obunden / oklart |
|---|---|---|---|---|---|
| Vid koalitionsregering anger färgen statsministerns partitillhörighet. | |||||
Inofficiella regeringar
[redigera | redigera wikitext]Scavenius regering slutade sitt arbete 29 augusti 1943 men var formellt regering fram till 5 maj 1945. I praktiken sköttes rikets förvaltning av ministeriernas chefer medan Frihedsrådet allt mer kom att framträda som en alternativ regering.
| "Regering" | Period | Parti(er) | Notering | |||
| Departementschefstyret | 29 augusti 1943 – 5 maj 1945 | Ämbetsmannaledd | ||||
| Danmarks frihedsråd | 29 augusti 1943 – 5 maj 1945 | Danmarks Kommunistiske Parti, Dansk Samling, diverse motståndsorganisationer | Frihedsrådet |
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- Fotnoter
- ↑ ”Ministrene” (på danska). Folketinget. https://www.ft.dk/da/folkestyret/regeringen/ministrene. Läst 7 april 2026.
- ↑ ”Afsnit 9.1 Orlov for folketingsmedlemmer” (på danska). Folketinget. https://www.ft.dk/da/haandbog-i-folketingsarbejdet/indholdsfortegnelse/kapitel-9/afsnit-9-1. Läst 7 april 2026.
- ↑ ”Regering” (på danska). Den store danske. http://www.denstoredanske.dk/Samfund,_jura_og_politik/Jura/Danmarks_statsforfatning/regering?highlight=regeringer. Läst 5 november 2010.
- ↑ ”Minister” (på danska). Den store danske. http://www.denstoredanske.dk/Samfund,_jura_og_politik/Samfund/Moderne_demokrati_og_konstitutionelt_monarki/mindretalsregering. Läst 5 november 2010.
- ↑ ”Mindretalsregering” (på danska). Den store danske. http://www.denstoredanske.dk/Samfund,_jura_og_politik/Samfund/Moderne_demokrati_og_konstitutionelt_monarki/mindretalsregering. Läst 5 november 2010.
- ↑ ”Danmarks Historia”. Nationalencyklopedin. http://www.ne.se/danmark/historia?i_h_word=majoritetsregering. Läst 5 november 2010.[död länk]
- ↑ ”Regeringen Mette Frederiksen III” (på danska). Statsministeriet. 3 juni 2026. https://stm.dk/media/utnhl5on/regeringen-mette-frederiksen-iii.pdf. Läst 3 juni 2026.
- ↑ ”Regeringer siden 1848” (på danska). Statsministeriet. https://stm.dk/regeringen/regeringer-siden-1848/. Läst 8 april 2026.
- ↑ ”Påskekrisen”. Nationalencyklopedin. http://www.ne.se/p%C3%A5skekrisen. Läst 5 november 2010.
- ↑ ”Påskekrisen” (på danska). Den store danske. http://www.denstoredanske.dk/Danmarks_geografi_og_historie/Danmarks_historie/Danmark_1849-1945/P%C3%A5skekrisen_1920. Läst 5 november 2010.
- ↑ ”Det røde kabinet” (på danska). Lex.dk. https://lex.dk/det_r%C3%B8de_kabinet. Läst 8 april 2026.
- ↑ ”Det røde kabinet” (på danska). Venstres Webbskola. Arkiverad från originalet den 7 augusti 2007. https://web.archive.org/web/20070807192446/http://skoleweb.venstre.dk/index.php?id=1991. Läst 5 november 2010.
- Tryckta källor
- Poul, Dam (1997) (på danska). Hvem var minister. Dansk politik gennem snart 150 år (3). Århus: Aros. Libris 7532972. ISBN 87-7003-553-9
- Knud, Tågholt; Poul Dam (1971) (på danska). Hvem var minister. Dansk politik gennem mere end 100 år (1). Århus: Aros. ISBN 87-7003-204-1
- Knud, Tågholt; Poul Dam (1971) (på danska). Hvem var minister. Dansk politik gennem mere end 100 år (1). Århus: Aros. Libris 446946. ISBN 87-7003-204-1
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
| ||||||||