Användare:Hesekiel/sandlåda01
&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&
Lilla Kungsgatan
[redigera | redigera wikitext]| Lilla Kungsgatan sedd österut från Södra Larmgatan mot Stora Nygatan. | |
| Namn efter | Kungsgatan |
|---|---|
| Namngiven | 1852 |
| Tidigare namn | Lilla Kongsgatan |
| Läge | |
| Plats | Inom Vallgraven, Göteborg |
| Sträckning | Södra Larmgatan– Stora Nygatan |
| Längd | Cirka 60 meter |
Lilla Kungsgatan är en liten tvärgata nära Kungsgatan i stadsdelen Inom Vallgraven i centrala Göteborg.[1] Namnet beslutades 1852.[2] Gatan är numrerad 1 till 4.[3] Den ligger mellan Södra Larmgatan och Stora Nygatan.[4]
Beskrivning
[redigera | redigera wikitext]Gatan går mellan Östra Larmgatan och Stora Nygatan ända fram till Vallgraven. Syftet med gatan var, att dela upp kvarteren för att därigenom minska risken för att en brand skulle sprida sig. Det finns följande fyra adresser på gatan; Lilla Kungsgatan 1–3 och 2-4.
Här är en sammanställning av de fyra adresserna i "Kvarteret 4 Manegen" och "Kvarteret 3 Synagogan".[5]
- Lilla Kungsgatan 1, Östra Larmgatan 16 — Manegen 4:2.[6]
- Lilla Kungsgatan 2, Östra Larmgatan 14 — Synagogan 3:5.[7]
- Lilla Kungsgatan 3, Stora Nygatan 19 — Manegen 4:3.[8]
Lilla Kungsgatan 4
[redigera | redigera wikitext]Lilla Kungsgatan 4 och Stora Nygatan 17 1/2, fastigheten Synagogan 3:4, är ett trevåningshus med kringbyggd gård. Fasaden är i gult tegel med sparsam dekor och med putsade taklister och fönsteromfattningar. Byggnaden var när den uppfördes 1856 ett tvåvåningshus ritat av byggmästare August Krüger och byggherre var grosshandlare August Abrahamson. Hemmet för Abrahamson ordnades så som det anstod en välbärgad köpman med lager i källaren, kontor i bottenvåningen och bostad en trappa upp. Bostaden inreddes med ett påkostat hantverk i stuckatur och träarbeten. År 1859 gifte sig Abrahamson med en berömda operasångerskan Euphrosyne Leman. Familjen bodde här till 1868 då de flyttade till Nääs slott. För Abrahamsons firma uppfördes 1875 ett affärspalats vid Östra Larmgatan 16.
År 1868 övertogs byggnaden av grosshandlare och godsägare Robert Dickson. Fastigheten var i familjens ägo ända fram till fru Dicksons död 1921, då den såldes till försäkringsbolaget Amphion. Huset byggdes om 1922 efter ritningar av arkitekten Hjalmar Cornilsen. En våning byggdes på och interiören förändrades till kontor. Då AB Fortia köpt byggnaden genomfördes 1971 en rastaurering där man strävade efter att återställa några av de ursprungliga interiörerna. År 2002 byggdes huset om. Lokaler för vård inreddes, men delar av de exklusiva inredningarna bibehölls. Hiss installerades på gården.
Den ursprungliga fasadens höjd syns i det ålderdomliga teglet och utsmyckningen kring fönstren i de två nedersta våningarna. Portarna med snidad dekor är ursprungliga liksom balkongen. Trapphuset och intriören en trappa upp är delvis mycket välbevarad. Salongen har nyrokokoinredning i vitt och guld. Mot gatan finns det lilla rosa kabinettet med helt spegelklätt tak.[9]
Referenser
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ↑ Lilla Korsgatan, eniro.se. Hämtdatum 10 oktober 2026.
- ↑ Baum, Greta (2001). Göteborgs gatunamn 1621 t o m 2000. Göteborg: Tre böcker. sid. 191. Libris 8369492. ISBN 91-7029-460-7
- ↑ Lilla Korsgatan, Arkiverad 30 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine. posten.se.
- ↑ Lilla Korsgatan, hitta.se.
- ↑ Lönnroth Gudrun, red (2003). Hus för hus i Göteborgs stadskärna. Göteborg: Stadsbyggnadskontoret. sid. 95-97, 102-105. Libris 9326427. ISBN 91-89088-12-3
- ↑ Lönnroth Gudrun, red (2003). Hus för hus i Göteborgs stadskärna. Göteborg: Stadsbyggnadskontoret. sid. 102-103. Libris 9326427. ISBN 91-89088-12-3
- ↑ Lönnroth Gudrun, red (2003). Hus för hus i Göteborgs stadskärna. Göteborg: Stadsbyggnadskontoret. sid. 97. Libris 9326427. ISBN 91-89088-12-3
- ↑ Lönnroth Gudrun, red (2003). Hus för hus i Göteborgs stadskärna. Göteborg: Stadsbyggnadskontoret. sid. 104-105. Libris 9326427. ISBN 91-89088-12-3
- ↑ Lönnroth Gudrun, red (2003). Hus för hus i Göteborgs stadskärna. Göteborg: Stadsbyggnadskontoret. sid. 95-97. Libris 9326427. ISBN 91-89088-12-3
Webbkällor
[redigera | redigera wikitext]- Lilla Kungsgatan, eniro.se. Läst 10 oktober 2026.
- Lilla Kungsgatan, hitta.se. Läst 10 oktober 2026.
- Lilla Kungsgatan, posten.se. Läst 10 oktober 2026.
Tryckta källor
[redigera | redigera wikitext]- Baum, Greta (2001). Göteborgs gatunamn 1621 t o m 2000. Göteborg: Tre böcker. sid. 191. Libris 8369492. ISBN 91-7029-460-7
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]- Lilla Kungsgatan, gatunamn.nu. Hämtdatum 10 oktober 2026.
{{coord|57|42|10.33|N|11|57|56.9|E|region:SE|display=title [[Kategori:Gator och torg Inom Vallgraven
&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&
Götaplatsen
[redigera | redigera wikitext]| Götaplatsen | |
| Torg - en allmän plats för kultur och evenemang | |
Vy mot Götaplatsen sedd från Kungsportsavenyen. | |
| Land | Sverige |
|---|---|
| Län | Västra Götalands län |
| Kommun | Göteborgs kommun |
| Ort | Lorensberg 9:3, 9:4, 9:6, 30:2, 31:1 och 706:10 i Göteborg; Södra delen: Lorensberg 9:3, 30:2, 31:1 och 706:10. |
| Adress | Götaplatsen (norra del) 1-3, 9-11; Götaplatsen (södra del) 4-8, Göteborg |
| Kulturmärkning | |
| Byggnadsminne | 2017-04-25 |
| - Referens nr. | Lagskydd, RAÄ. |
| Arkitekt | Albert Lilienberg (1910), Arvid Bjerke och Sigfrid Ericson (1919-1921) |
| Byggherre | Göteborgs stad |
| Ägare | Göteborgs stad |
| Färdig | 1923–1931 |
| Arkitektonisk stil | Nordisk klassicism |
| Konstruktion | Rektangulärt torg |
| Byggnadsmaterial | Skivor av Fjäråsgnejs, som beläggning av den södra delen, grå granit och norsk labrador i trappor och terasser för byggnaderna. |
Götaplatsen är en stor öppen plats söder om Kungsportsavenyen i stadsdelen Lorensberg i Göteborg. Den täcker en vidsträckt yta i flera kvarter.[1] Götaplatsen omges av några av stadens större kulturinstitutioner som Stadsbiblioteket, Stadsteatern, Konstmuseet, Konsthallen och Konserthuset samt biografen Göta. Platsen korsas från väster av Viktor Rydbergsgatan, som därefter byter namn till Berzeliigatan. Till platsen ansluter även Gösta Rahmns Gata, Fågelsången, Stenhammarsgatan och Geijersgatan.
Götaplatsen fick sitt namn 1914 troligen efter landeriet Götaberg, som låg i närheten. Namnet var även beroende på platsens läge i staden.[2] Den övre södra delen av Götaplatsen är byggnadsminne sedan 25 april 2017.[3]
Bakom Götaplatsen och Konstmuseet ligger Näckrosdammen och Landsarkivet. Även Högskolan för scen och musik vid Göteborgs universitet låg här i byggnaden Artisten.
Historik
[redigera | redigera wikitext]

Första åren och Konstmuseet
[redigera | redigera wikitext]År 1914 fick Götaplatsen sitt namn, men fram till 1923 var området obebyggt, och en del av Landeriet Lorensberg, senare Lorensbergsparken. Götaplatsen planerades av Albert Lilienberg och ritades av arkitekterna Sigfrid Ericson och Arvid Bjerke. Bygget påbörjades 1921 för att färdigställas till Göteborgs 300-årsjubileum, Jubileumsutställningen 1923, då Konstmuseet och Konsthallen i klassicistik stil stod klara.
En stor del av södra delen av Götaplatsen är terrasserad i sten med breda trappor som leder upp mot konstmuseets sju höga valv. Fram till mitten av 1990-talet låg konstmuseets ingång längst upp i denna valvgång. 1996 invigdes den nuvarande entrén som är insprängd i berget under museet, ett antal plan längre ned, närmare gatuplanet, där också Hasselblad center och restaurangerna Mr P och Toso är inrymda. Mitt emot Göteborgs konsthall, som ligger som en fristående sidobyggnad till konstmuseet i Götaplatsens sydostliga hörn, stod en triumfbåge som var ingången till utställningsområdet under Jubileumsutställningen. Denna triumfbåge revs cirka 1928. Åren 1923–1926 fanns Johan Tobias Sergels bronsbyst av Gustav III på ett podium av svart marmor placerad uppe på den östra sidan av terrassen framför konstmuseet.
1930- och 1940-talen
[redigera | redigera wikitext]Klockan 19.15 den 24 september 1931 invigdes Carl Milles staty Poseidon på Götaplatsen, men redan 20 november 1927 hade brunnskaret placerats där, med inslag av vidunder, tritoner, najader, fiskar och sjöjungfrur. År 1931 började man anlägga Göteborgs stadsteater, som invigdes den 29 september 1934. Året därpå, den 4 oktober 1935, invigdes det funktionalistiska konserthuset som byggts på andra sidan Götaplatsen, nedanför konsthallen. Kring 1940 flyttades Milles 270 centimeter höga skulptur Vingarna från sin tidigare plats på Bastionsplatsen innanför Vallgraven och placerades på en hög kolonn, ungefär där bysten av Gustav III tidigare stod.
Stadens styrande uttryckte sig så här om Poseidon: "Att i sjöfartens stad Göteborg uppsätta en staty av Poseidon, en av den forngrekiska mytologins övergudar och havets härskare, kan inte annat än glädja varje sann göteborgare."
Senare år
[redigera | redigera wikitext]
Den 15 juni 1950 startade det första Midnattssolsrallyt (senare Svenska Rallyt) från Götaplatsen med 30 deltagare, samtidigt med Stockholm (73) och Falsterbo (23).[4]
Parkeringsplatserna framför biografen Göta vid Götaplatsen, togs bort i februari 1965. Skälet var att korsningen Avenyn-Berzeliigatan var mycket olycksdrabbad och där en av anledningarna var de parkerade bilar som skymde sikten för de som kom från Berzeliigatan och skulle svänga ner på Avenyn. Även bilister från Viktor Rydbergsgatan hade svårt att upptäcka bilar på Avenyn. Utrymmet som då skapades direkt utanför Göta användes som bussfil.[5]
År 1967 öppnade Göteborgs stadsbibliotek. Detta ligger granne med Lorensbergsteatern, nedanför Stadsteatern på andra sidan Berzeliigatan vid Lorensbergsparken.
År 1968 stod en östlig tillbyggnad av konstmuseet färdig, ritad av arkitekten Rune Falk.
I april 2016 invigdes ett vattenspel mellan Stadsbiblioteket och Götapalatset. Det kostade med kringkostnader 30 miljoner kronor att anlägga.[6]
Den södra delen av Götaplatsen med nummer 4-8 är byggnadsminne, vilket skedde i anslutning till beslutet om Göteborgs konstmuseum i december 2017. Platsen berör sex fastigheter i Lorensberg. Den södra delen av Götaplatsen begränsas i norr av Viktor Rydbergsgatan och Berzeliigatan, vilka korsar platsen.
Södra delen — byggnadsminne
[redigera | redigera wikitext]Bakgrund
[redigera | redigera wikitext]Under 1917 och 1918 utlystes arkitekttävlingar för gestaltning av Götaplatsen. Planen var att arbetet skulle vara färdigt till Jubileumsutställningen 1923 och att platsen skulle utgöra "en monumental avslutning på Kungsportsavenyn"; det fanns däremot inget krav på något konstmuseum.[7]
Efter den andra tävlingsomgången tilldelades uppdraget arkitektkonsortiet ARES Arvid Bjerke, Ragnar Ossian Swensson, Ernst Torulf och Sigfrid Ericson, men det var bara Bjerke och Ericson som kom att arbeta med projektet.[7] Huvudritningarna började tas fram 1919, och själva byggarbetet inleddes 1921.[8]
Götaplatsens södra del omges av fyra kulturbyggnader från perioden 1923–1935, vilka också är byggnadsminnen sedan 2017.[3]
Dessa byggnader är:
- Stadsteatern, nr 4 (1934),[9]
- Konstmuseet, nr 6 (1923),[10]
- Konsthallen, nr 6 (1923),[11]
- Konserthuset, nr 8 (1935).[12]
Mitt på Götaplatsens södra del står sedan den 24 september 1931 den ikoniska statyn Poseidon med brunnskar utförd av Carl Milles. Planen är belagd med skivor av Fjäråsgnejs, som brutits i norra Halland inför den stora Jubileumsutställningen i Göteborg 1923.
Länsstyrelsen anger följande skäl för beslutet om byggnadsminne för den södra delen av Götaplatsen: ”Götaplatsen är tillsammans med Konstmuseet ett av de få tydliga avtryck i stadsrummet, som bevarats från jubileumsutställningen i Göteborg 1923, Sveriges största utställning genom tiderna.”
Beskrivning
[redigera | redigera wikitext]Götaplatsen inramas av kulturinstitutioner som stadsteatern, konstmuseet, konsthallen och konserthuset. Byggnadshöjderna runt Götaplatsen bildar en succesiv stegring mot Konstmuseet, vilket förstärker museets monumentala verkan. Byggnaderna har ett släktskap med varandra mot Götaplatsen genom enkla och stora kubiska volymer, flacka tak och markerad takfot. Gemensamt för byggnaderna är det gula teglet och inslag av exklusiva material.[3]
Konstmuseet reser sig som en fond med sin monumentala arkadgång, som avslutning på Kungsportsavenyn. Terrasseringar och trappor av huggen natursten utgör ett kraftfullt fundament till byggnaderna. Götaplatsens sammanhållna och monumentala karaktär berättar det tidiga 1900-talets planeringsfilosofi och storslagna samhällbyggnadsvisioner i 1920-talets Göteborg. Den väldefinierade platsen utgör ett tydligt avslut på Avenyn och är ett av Göteborgs mest genomarbetade monumentala stadsrum med tidstypiskt utformade byggnader.[3]
Länsstyrelsen bedömer, att såväl Göteborgs konstmuseum som Götaplatsen har synnerligen höga kulturhistoriska värden och uppfyller kulturmiljölagens högt ställda krav för en byggnadsminnesförklaring. Beslutet bidrar till att uppnå de svenska kulturmiljömålen. I skyddsföreskrifterna anges bland annat: Delar av Götaplatsenska hållas i sådant skick att byggnadsminnets utseende och karaktär inte förvanskas. Poseidon med kar och podium ska bevaras liksom omgivande markbeläggning med Fjäråsgnejs. Ingrepp får inte göras i trappor och murar. Ursprungliga pollare, smidesdetaljer och armaturer ska bevaras. Markbeläggningen med klinkers runt Stadsteatern ska bevaras.[3]
Se även
[redigera | redigera wikitext]- Falkenbergs rådhus och dess torg (BM)
- Hötorget med Orfeusgruppen vid Konserthuset
- Söderhamns rådhus och dess torg (BM)
Norra delen
[redigera | redigera wikitext]Norra delen av Götaplatsen ligger norr om Vikor Rydbergsgatan och Berzeliigatan och kantas av Göteborgs stadsbiblioteket samt biografen Göta. I mitten av denna del finns "Vattenspelet vid Götaplatsen" på plats sedan sommaren 2016 — i folkhumorn även kallat "Götaplasket", "Bussbidén" eller "Poseid-ån". Själva vattenspelet kostade 5,6 miljoner kronor att utföra. Ett staket och andra säkerhetsåtgärder har kostat ytterligare omkring 2,1 miljoner kronor.[13]
Bildgalleri
[redigera | redigera wikitext]Här nedan syns bilder på institutioner med mera som ligger runt om Götaplatsen.
- Göteborgs stadsbibliotek 2016.
- Götaplatsen år 2004 med Poseidonstatyn. I bakgrunden Kungsportsavenyen.
- Skulpturen Poseidon framför Göteborgs stadsteater.
- Poseidon med konstmuseet till vänster, konsthallen i mitten och konserthuset till höger.
- Entrén till Biografen Göta.
- Vattenspelet vid Götaplatsen.
Referenser
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ↑ (Kartvisning i hitta.se). hitta.se. Läst 6 juni 2016.
- ↑ Baum, Greta (2001). Göteborgs Gatunamn 1621 t o m 2000. Göteborg: Tre böcker. sid. 122. Libris 8369492. ISBN 91-7029-460-7 (inb.)
- 1 2 3 4 5 Götaplatsen, Bebyggelseregistret, RAÄ.
- ↑ Bilen går vidare : 50 år med KAK i motorismens tjänst : en bokfilm, Per-Erik Lindorm, Kungliga Automobilklubben, Stockholm 1953, s. 76
- ↑ GHT, 26 februari 1965, "P-platserna vid Götaplatsen försvunna."
- ↑ Johanna Hagström, Cecilia Vaccari (2 maj 2016). ”Här är det utskällda vattenspelet på Götaplatsen”. Göteborgs-Posten. https://www.gp.se/n%C3%B6je/kultur/h%C3%A4r-%C3%A4r-det-utsk%C3%A4llda-vattenspelet-p%C3%A5-g%C3%B6taplatsen-1.275074. Läst 2 maj 2016.
- 1 2 Hagelqvist (2015) sid. 344.
- ↑ Hagelqvist (2015) sid. 346
- ↑ ”Stadsteatern Göteborg Lorensberg 30:2 – Beslut om byggnadsminne (C2025-93580), Bebyggelsenummer B2025:27079, B2025:86252”. Bebyggelseregistret. Riksantikvarieämbetet. 28 februari 2025. https://app.raa.se/open/bebyggelse/aktivitet/b429fd10-8c5b-4bfe-bfbb-c9c48bb484d7. Läst 28 augusti 2026.
- ↑ Lagskydd, Bebyggelseregistret, Riksantikvarieämbetet. Läst 23 augusti 2017.
- ↑ ”Konsthallen Göteborg Lorensberg 9:4 – Beslut om byggnadsminne (C2025-93581), Bebyggelsenummer B2025:27074, B2025:86253”. Bebyggelseregistret. Riksantikvarieämbetet. 28 februari 2025. https://pub.raa.se/visa/aktivitet/bebyggelse/a4b1ef60-f0e8-40ab-8d87-20fd01d76a2c. Läst 29 augusti 2026.
- ↑ ”Konserthuset Göteborg Lorensberg 31:1 – Beslut om byggnadsminne (C2025-93582), Bebyggelsenummer B2025:27080, B2025:86254”. Bebyggelseregistret. Riksantikvarieämbetet. 28 februari 2025. https://app.raa.se/open/bebyggelse/aktivitet/32deb0ae-70d0-41cd-927f-d67d4e19e123. Läst 28 augusti 2026.
- ↑ Notan höjs för omstridda fontänen, svt.se, Läst 11 juli 2016.
Webbkällor
[redigera | redigera wikitext]- Götaplatsen, Bebyggelseregistret, RAÄ.
- Johanna Hagström, Cecilia Vaccari (2 maj 2016). ”Här är det utskällda vattenspelet på Götaplatsen”. Göteborgs-Posten. https://www.gp.se/n%C3%B6je/kultur/h%C3%A4r-%C3%A4r-det-utsk%C3%A4llda-vattenspelet-p%C3%A5-g%C3%B6taplatsen-1.275074. Läst 2 maj 2016.
- (Kartvisning i hitta.se). hitta.se. Läst 6 juni 2016.
- ”Konserthuset Göteborg Lorensberg 31:1 – Beslut om byggnadsminne (C2025-93582), Bebyggelsenummer B2025:27080, B2025:86254”. Bebyggelseregistret. Riksantikvarieämbetet. 28 februari 2025. https://app.raa.se/open/bebyggelse/aktivitet/32deb0ae-70d0-41cd-927f-d67d4e19e123. Läst 28 augusti 2026.
- ”Konsthallen Göteborg Lorensberg 9:4 – Beslut om byggnadsminne (C2025-93581), Bebyggelsenummer B2025:27074, B2025:86253”. Bebyggelseregistret. Riksantikvarieämbetet. 28 februari 2025. https://pub.raa.se/visa/aktivitet/bebyggelse/a4b1ef60-f0e8-40ab-8d87-20fd01d76a2c. Läst 29 augusti 2026.
- Lagskydd, Bebyggelseregistret, Riksantikvarieämbetet. Läst 23 augusti 2017.
- Notan höjs för omstridda fontänen, svt.se, Läst 11 juli 2016.
- ”Stadsteatern Göteborg Lorensberg 30:2 – Beslut om byggnadsminne (C2025-93580), Bebyggelsenummer B2025:27079, B2025:86252”. Bebyggelseregistret. Riksantikvarieämbetet. 28 februari 2025. https://app.raa.se/open/bebyggelse/aktivitet/b429fd10-8c5b-4bfe-bfbb-c9c48bb484d7. Läst 28 augusti 2026.
Tryckta källor
[redigera | redigera wikitext]- 100 utmärkta hus i Göteborg.. [Arkitekten och staden] ; [3]. Göteborg: Manne Ekman & Margareta Rydbo, Göteborgs stadsmuseum i samarbete med Göteborgs-posten. 2001. sid. 136-137. Libris 8379794. ISBN 91-85488-54-2
- Baum, Greta (2001). Göteborgs Gatunamn 1621 t o m 2000. Göteborg: Tre böcker. sid. 122. Libris 8369492. ISBN 91-7029-460-7 (inb.)
- Berger, Göran; Bergbom, Per (1995). Göteborg till fots: [kultur, historia, mat, shopping, nöjen]. Skövde: Smedtorp i samarbete med Göteborg & Co. Libris 7797689. ISBN 91-972616-0-2
- Sven Schånberg, 1910-1991 (Författare) (1981). Göteborg. Stockholm: AWE/Geber. ISBN 91-20062745
- Bengt A. Öhnander, 1933- (Författare) (1987). Göteborg berättar : en stadsvandring med Gustav II Adolf. Göteborg: Tre böcker. Libris 9170290105. ISBN 9185414751
Vidare läsning
[redigera | redigera wikitext]- Bjur, Hans; Engström Krister (2018). Lilienbergs stad: Göteborg 1900-1930 (Första upplagan). Stockholm: Balkong. sid. 108–129. Libris 20872931. ISBN 978-91-87553-23-3
- Carlsson, Sture (1998). ”Götaplatskultur”. Mångfald / Lennart Nilsson (red) (Göteborg : SOM-institutet, [1998]): sid. 257-268. Libris 2842783
- Jadelius, Lars (1992). ”Götaplatsen: möjligheternas plats”. Nordisk arkitekturforskning (Aarhus : Nordisk förening för arkitekturforskning, 1992-) 1992 (5:4),: sid. 85-100 : ill. ISSN 1102-5824. ISSN 1102-5824 ISSN 1102-5824. Libris 2820913
- Götaplatsen Göteborg, Antikvarisk konsekvensanalys för byggnadsminne enligt kulturmiljölagen, Nyréns Arkitektkontor 2025-02-07, 28 sid.
- Länsstyrelsens beslut 2025-06-30, Tillstånd till ändring av byggnadsminnet Göteborgs Konstmuseum och delar av Götaplatsen – Fastigheterna Lorensberg 706:10, 31:1, 30:2 samt 9:3 i Göteborgs kommun.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Hesekiel/sandlåda01.
| ||||||||||||||||||||||||||
[[Kategori:Arkitektur i Göteborg [[Kategori:Byggnader och anläggningar i Göteborg [[Kategori:Byggnadsminnen i Göteborgs kommun [[Kategori:Göteborg under 1900-talet [[Kategori:Sevärdheter i Göteborg [[Kategori:Torg i Göteborg
&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&
SÖÖ
[redigera | redigera wikitext]| Föreningen Sveriges Öga & Öra | |
| Typ | Allmännyttig ideell förening som är politiskt obunden. |
|---|---|
| Vision | Främja forskning och studier om underrättelse- och säkerhetstjänsternas historia. |
| Syfte | Sprida kunskap genom föreläsningar, seminarier, publicistisk verksamhet och studiebesök. |
| Sätesort | |
| Medlemsantal | Cirka 100 |
| Styrelse | |
| Ordförande | Peter Baltzer |
| Vice ordförande | Christer Olsén |
| Sekreterare | Anders Rengart |
| Kassör | Martin Frimanson |
| Ledamöter | Andreas Ohlsson och Leif Isberg |
| Övriga nyckelpersoner | |
| Generalsekreterare | Seniora rådgivare: Gunnar Ekberg, Dag Klackenberg och Bo af Winklerfelt |
| Föreningen Sveriges Öga & Öra, officiell webbplats | |
Föreningen Sveriges Öga & Öra (SÖÖ) är en ideell och politiskt obunden förening utan koppling till några myndigheter eller institutioner. Föreningens syfte är, att främjar forskning och studier om underrättelse- och säkerhetstjänsternas historia genom bland annat föreläsningar, seminarier och publicistisk verksamhet samt studiebesök. Fokus ligger på tidsperioden från 1900 fram till och med 1991, då det kalla kriget upphörde. Tidshorisonten är numera framflyttad till år 2010.[1]
Bakgrund
[redigera | redigera wikitext]Historien om föreningen började 2007 då ett filmbolag planerade att börja producera spionfilmer. Filmbolaget tog därför kontakt med dåvarande chefen för Säkerhetspolisens kontraspionage – polisintendent Tore Forsberg.
&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&
Göta Orginal
[redigera | redigera wikitext]&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&
NE
[redigera | redigera wikitext]Seriemedlemskap Librorum ; indexnr. 325 Libris: https://libris.kb.se/zgmr1c40wtbckvp2?_q=Hjalmar+Söderberg%2C+The+Sublunar+Society
- Hjalmar Söderberg, 1869-1941 (Författare) (2023). Preludier : Samlade verk. Urval. Stockholm: The Sublunar Society. Libris zgmr1c40wtbckvp2?_q=Hjalmar+Söderberg%2C+The+Sublunar+Society. ISBN 9789189518148
- Släkthistoriskt forum ; Årsbok 1989:5 (1989). Stadsbor i gångna tider : släktforskaren och staden. Bromma: Sveriges släktforskarförb. Libris btmjw8hn2bw5166. ISBN 9187676036
- Bo J. Theutenberg (2017). Dagbok från UD Volym 3:1. Stockholm Institute of International Law Arbitation and Conciliation (SILAC). Libris l4xc65zx5tm8frx?_q=Bo+J.+Theutenberg. ISBN 9789198079050
- Gåtan Hammarskjöld : berättelsen om flygkraschen i Ndola
Ove Bring, 1943- (Författare) Mathias Mossberg, 1945- (Bidragsgivare) ISBN 9789173291576 · inbunden Utgivning Stockholm : Medströms bokförlag, 2020, [2020] 287 sidor Ove Bring ; med ett tillägg om Sverige och FN:s utredningar, av Mathias Mossberg, särskilt utsedd svensk utredare
- Tore Forsberg, 1933-2008 (Författare) (2003). Spioner och spioner som spionerar på spioner : spioner och kontraspioner i Sverige. Stockholm: Hjalmarson & Högberg. Libris 7qjg53jk4jpq2vx?_q=contributor%7E%22libris%3A75kmpr9r1kz3p7p%23it%22. ISBN 9189660188
- Tore Forsberg, 1933-2008 (Författare) (2009). Spioneri : en förbjuden nödvändighet. Stockholm: Hjalmarson & Högberg. Libris 8sll7d5l5pt0xm2?_q=contributor%7E%22libris%3A75kmpr9r1kz3p7p%23it%22. ISBN 9789172240889
- Göran Rosenberg, Det förlorade landet - en personlig historia, Bonniers (1996).
- Göran Rosenberg, 1948- (Författare) (1996). Det förlorade landet : en personlig historia. Stockholm: Bonnier. Libris dwpk6h8q11nsxlz. ISBN 91-00558516
- Magnus Engberg, 1952- (2023). Som att leka med dockor : en roman om Hjalmar Söderberg och om tillvarons ofattbara egensinne. Motala: ME Kultur. ISBN 9789152752548
- Bengt A. Öhnander, 1933- (Författare) (1987). Göteborg berättar : en stadsvandring med Gustav II Adolf. Göteborg: Tre böcker. sid. 173. ISBN 9185414751
- Sven Schånberg, 1910-1991 (Författare) (1981). Göteborg. Stockholm: AWE/Geber. sid. 242. ISBN 91-20062745
- Nationalencyklopedin : ett uppslagsverk på vetenskaplig grund utarbetat på initiativ av Statens kulturråd.; Kari Marklund, 1938-2018 (Redaktör) (1993). NE HF band 11 [Kil-Käf]. Bra böcker, Höganäs. sid. 634. Libris 5ngc9l1h0nd9598. ISBN 978-91-7024-620-3
Se: https://libris.kb.se/5ngc9l1h0nd9598
- Nationalencyklopedin (1995). NE HF band 16 [Rok-Smu]. NE Nationalencyklopedin. sid. 171. Libris dwpljt8q1tj0f69?_q=Nationalencyklopedin+Bd+18. ISBN 978-91-7024-620-3
Se: https://libris.kb.se/dwpljt8q1tj0f69?_q=Nationalencyklopedin+Bd+18
- Arvid Bæckström, 1881-1964 (1930). Rörstrand och dess tillverkningar 1726-1926 : en konst- och kulturhistorisk bakgrund. Stockholm: Nordiska museet. Libris 9174080563. ISBN 91-740805-6-3
- Tord Gyllenhammar, 1943- (2008). Gefle porslinsfabrik : vardagsporslin med färgglädje och stil. Karlskrona: Albinsson & Sjöberg. Libris wf77qgn741kf83h#it. ISBN 91-865609-0-5
- Karin Lorenz, 1947-; Helén Pe, 1973- (Illustratör) (1997). Koketta kaffekoppar · den svenska kaffekoppens historia. Stockholm: Sveriges radio. Libris n5ztsf0026kdxvk#it. ISBN 91-522-1796-5
- Svante Winqvist; Christer Olsén (2013). Operaton Snödroppe 1971-1979 — "Fallet Clyde Conrad med två ungerska agenter i Sverige”, Forskningsrapport H-1, (kapitel 8). Stockholm: Föreningen Sveriges Öga och Öra
- Svante Winqvist (2014). Sjukhusspionaffären i Göteborg 1975. Göteborg: Föreningen Sveriges Öga och Öra
- Svante Winqvist (2015). Tjeckernas underrättelsearbete i Sverige 1963-1967, Forskningsrapport CS-2, sammandrag. Göteborg: Föreningen Sveriges Öga och Öra
- Svante Winqvist (2015). The Assassination of Hristo Nedkov - Agenten Borg i Göteborg. Göteborg: Föreningen Sveriges Öga och Öra
- Svante Winqvist (2015). Tjeckiska underrättelsetjänstens residentur i Stockholm, IM Alfred Wegner. Göteborg: Föreningen Sveriges Öga och Öra
- Svante Winqvist (2015). IM Thomas Radler - Stasi-prästen. Göteborg: Föreningen Sveriges Öga och Öra
- Svante Winqvist (2015). Sabotörer med hjärtat till vänster. Göteborg: Föreningen Sveriges Öga och Öra
- Svante Winqvist (2015). Volvo och Stasi - Affärer i kalla krigets skugga. Göteborg: Föreningen Sveriges Öga och Öra
- Svante Winqvist (2015). IM Kaufmann - Embargohandel och Hans Jochheiml. Göteborg: Föreningen Sveriges Öga och Öra
- Svante Winqvist (2015) (på engelska). Fallet Augustin (svenska och engelska). Göteborg: Föreningen Sveriges Öga och Öra
- Svante Winqvist (2015). Fallet Lisa Krüger - Stasi planerade en operativ stödjepunkt i Sverige. Göteborg: Föreningen Sveriges Öga och Öra
- Svante Winqvist (2015). Fallet Gerd Nilsson. Göteborg: Föreningen Sveriges Öga och Öra
- Svante Winqvist (2015). Handbok DDR. Göteborg: Föreningen Sveriges Öga och Öra
- Svante Winqvist (2015). Underrättelsekontakter - En antologi. Göteborg: Föreningen Sveriges Öga och Öra
- Svante Winqvist (2015). DDR och Stasi utnyttjade civila forskningsinstitut. Göteborg: Föreningen Sveriges Öga och Öra
- Svante Winqvist (2015). DDR och Warszawapaktens strategi. Göteborg: Föreningen Sveriges Öga och Öra
- Svante Winqvist (2015). IM Jochen - Stasi-agent som överfördes till KGB. Göteborg: Föreningen Sveriges Öga och Öra
- Svante Winqvist (2015) (på engelska). Desinformation under kalla kriget (svenska och engelska). Göteborg: Föreningen Sveriges Öga och Öra
Medverkan och funktion Karin Lorenz, 1947- (Författare) Helén Pe, 1973- (Illustratör) Klassifikation 738.2 (DDK-klassifikation), Ihfac-c.4 (kssb) Identifikator ISBN 9152217965 · INB. Har titel Koketta kaffekoppar : den svenska kaffekoppens historia Upphovsuppgift Karin Lorenz ; foto: Helén Pe Utgivning Stockholm : Sveriges radio, 1997 Tillverkning Finland Omfång 180, [3] s. Mått 24 cm Övriga fysiska detaljer färgill. Ingår i bibliografi BTJ Seelig AB Nationalbibliografin Identifikator LIBRISIII-nummer 9152217965 Kontrollnummer 7409700
&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&
Vinranka (servis)
[redigera | redigera wikitext]
Vinranka i flytande blått är en svensk servis i flintgods designad 1938 av Arthur Percy. Den tillverkades av Gefle Porslinsfabrik från 1939 till 1969.[2]
Bakgrund
[redigera | redigera wikitext]Från 1923 var Arthur Percy konstnärlig ledare vid Gefle Porslinsfabrik. Han hade mycket stor betydelse för att göra Gefles bruksporslin mer konstnärligt och formmässigt genomarbetat. Vid världsutställningen i New York 1939 uppmärksammades servisen Vinranka, som därefter blev en av Gefle porslinsfabriks stora framgångar.
Utseende och varianter
[redigera | redigera wikitext]Det karakteristiska utseendet för Vinranka är särskilt några saker, som gör servisen lätt att känna igen:
- vinrankor och druvklasar som dekor,
- den reliefmönstrade, räfflade formen på godset,
- en dekor där färgen ”flyter ut” från den tryckta vinrankan.
Servisen finns framför allt i blått och rött,[3] men även grönt och svart förekommer.[4] Den blå varianten brukar beskrivas som ”vinranka, flytande blå”.
Servisen tillverkades under tidsperioden 1940—57 med en krans i rött koppartryck; under år 1948 och perioden 1954—57 med en krans i svart koppartryck, vilken visades på Helsingborgutställningen (H55). Under åren 1948, 1959—60 och 1967 gjordes den med en krans i grönt koppartryck.[5]
Vinranka hör till Gefles mest kända och spridda serviser. Därför finns det ganska gott om delar på andrahandsmarknaden. Ovanliga delar som kannor, såsskålar, uppläggningsfat och vissa andra större delar kan dock vara svårare att hitta än tallrikar, koppar och fat.
Se även
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ↑ Om föreningen, Föreningen Sveriges Öga & Öra, fsoo.se.
- ↑ Karin Lorenz, 1947-; Helén Pe, 1973- (Illustratör) (1997). Koketta kaffekoppar · den svenska kaffekoppens historia. Stockholm: Sveriges radio. sid. 116-117. Libris n5ztsf0026kdxvk#it. ISBN 91-522179-6-5
- ↑ ”Vinranka (röd), porslinsbutiken.se”. https://www.porslinsbutiken.se/category.html/vinranka---rod. Läst 20 augusti 2026.
- ↑ ”Matservisen Vinranka (svart) av Arthur Percy, digitaltmuseum.se”. https://digitaltmuseum.se/021016759930/gavle-porslinsfabrik-matservisen-vinranka-arthur-percy. Läst 20 augusti 2026.
- ↑ Tord Gyllenhammar, 1943-; Björn Holm, 1940- (2008). Gefle porslinsfabrik : vardagsporslin med färgglädje och stil. Karlskrona: Albinsson & Sjöberg. sid. 17-18, 63, 69. Libris wf77qgn741kf83h#it. ISBN 91-86560-90-5
Webbkällor
[redigera | redigera wikitext]- ”Matservisen Vinranka (svart) av Arthur Percy, digitaltmuseum.se”. https://digitaltmuseum.se/021016759930/gavle-porslinsfabrik-matservisen-vinranka-arthur-percy. Läst 20 augusti 2026.
- ”Vinranka (röd), porslinsbutiken.se”. https://www.porslinsbutiken.se/category.html/vinranka---rod. Läst 20 augusti 2026.
Tryckta källor
[redigera | redigera wikitext]- Tord Gyllenhammar, 1943-; Björn Holm, 1940- (2008). Gefle porslinsfabrik : vardagsporslin med färgglädje och stil. Karlskrona: Albinsson & Sjöberg. sid. 17-18, 63, 69. Libris wf77qgn741kf83h#it. ISBN 91-86560-90-5
- Karin Lorenz, 1947-; Helén Pe, 1973- (Illustratör) (1997). Koketta kaffekoppar · den svenska kaffekoppens historia. Stockholm: Sveriges radio. sid. 116-117. Libris n5ztsf0026kdxvk#it. ISBN 91-522179-6-5
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Hesekiel/sandlåda01.
[[Kategori:Föremål i flintgods [[Kategori:Produkter lanserade 1938 [[Kategori:Serviser [[Kategori:Svensk formgivning
&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&
Mullbär (servis)
[redigera | redigera wikitext]Mullbär, är en servis i flintgods utförd i reliefdekor med stiliserade mullbärsblad och frukter i underglasyr från Gefle Porslinsfabrik. Servisen skapades 1943 och producerades av Gefle fram till 1964. Servisen förekommer främst med blå handmålad dekor, men även i en brun, mullbärsfärgad variant. Formgivare är Ruben Wallström (1888-1953) en av Gefles mest betydelsefulla formgivare.[1]
Bakgrund
[redigera | redigera wikitext]Det som gör Mullbär speciell är den kombinationen av reliefen och den handmålade dekoren. Servisen har ett mjukt, organiskt formspråk, som ligger nära 1940- och 1950-talets svenska designideal. Den är en uppskattad svensk klassiker och är särskilt omtyckt bland samlare av svenskt flintgods. Servisen omfattar bland annat tallrikar, assietter, uppläggningsfat, muggar, kannor, terriner, tillbringare, bonbonjärer och ljusstakar.[2]
Se även
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ↑ Tord Gyllenhammar, 1943-; Björn Holm, 1940- (2008). Gefle porslinsfabrik : vardagsporslin med färgglädje och stil. Karlskrona: Albinsson & Sjöberg. sid. 51-52, 73. Libris wf77qgn741kf83h#it. ISBN 91-865609-0-5
- ↑ Tord Gyllenhammar, 1943-; Björn Holm, 1940- (2008). Gefle porslinsfabrik : vardagsporslin med färgglädje och stil. Karlskrona: Albinsson & Sjöberg. sid. 23. Libris wf77qgn741kf83h#it. ISBN 91-865609-0-5
Webbkällor
[redigera | redigera wikitext]Tryckta källor
[redigera | redigera wikitext]- Tord Gyllenhammar, 1943-; Björn Holm, 1940- (2008). Gefle porslinsfabrik : vardagsporslin med färgglädje och stil. Karlskrona: Albinsson & Sjöberg. sid. 23, 51-52, 73. Libris wf77qgn741kf83h#it. ISBN 91-86560-90-5
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Hesekiel/sandlåda01.
[[Kategori:Föremål i flintgods [[Kategori:Produkter lanserade 1943 [[Kategori:Serviser [[Kategori:Svensk formgivning
&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&
Svenska slott
[redigera | redigera wikitext]Svenska slott (SS), även kallad Svenska slott och utsikter, Svenska herrgårdar, Svenska servisen eller Svart Sverige är en servis i flintgods med koppartryckt dekor i underglasyr från Rörstrands Porslinsfabrik. Dekoren består av topografiska motiv från svenska slott, herresäten och historiska platser. Den tidiga servisen tillverkades i Stockholm från 1845 till 1865. Den moderna servisen påbörjades 1911 och producerades först i Stockholm fram till 1926, sedan i Göteborg till 1936-39 och därefter i Lidköping till 1970. Servisen var en riktig storsäljare och tillverkades således i över 60 år.[1][2]
Bakgrund
[redigera | redigera wikitext]Svenska slott är en stor servis där det finns många delar. Motiven är från olika slott och herrgårdar med bilder från Ulrik Thersners verk Fordna och närvarande Sverige.[3] Tallrikar och assietter har en vågig kant (bräm) med blomsterdekor. Färgen är i koboltblått på vit botten för samtliga delar av tallrikar, kannor, skålar, uppläggningsfat, soppterriner och äggkoppar samt te- och kaffekoppar.[4]
Exempel på avbildade slott och herrgårdar
[redigera | redigera wikitext]Äldre servisen
[redigera | redigera wikitext]- Läckö slott, Lidköping
- Ornässtugan, Borlänge
- St. Drottens ruin i Visby
- Tullgarns slott, Södertälje
- Andra svenska utsikter och landskap kring historiska byggnader
Yngre servisen
[redigera | redigera wikitext]Se även
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ↑ Nyström, Bengt; Stenberg, Peter (2014). Rörstrands serviser : dekorer och modeller under 280 år. Stockholm: Carlsson. sid. 27, 56-57, 124-125, 363-364. Libris 14721524. ISBN 97-891-733-1631-6
- ↑ ”Klassiska serviser och läckra tallrikar i porslin, allas.se”. https://www.allas.se/inredning/klassiska-serviser-vackra-tallrikar-i-porslin/7068865. Läst 10 augusti 2026.
- ↑ Thersner, Ulrik, 1779-1828 (Författare); Gerda Boethius, 1890-1961 (Redaktör, Kommentator); Carl-Th. Thäberg (Redaktör, Kommentator) (1946). Fordna och närvarande Sverige. Stockholm: Nordisk rotogravyr. Libris 2kcz4vfd37n9sh8#it. ISBN 99-090-2163-3
- ↑ ”Servisen Skåne, tillverkare Rörstrand.”. https://www.porslinbycarrara.com/skåne-rörstrand. Läst 10 augusti 2026.
Webbkällor
[redigera | redigera wikitext]- ”Klassiska serviser och läckra tallrikar i porslin; allas.se”. https://www.allas.se/inredning/klassiska-serviser-vackra-tallrikar-i-porslin/7068865. Läst 10 augusti 2026.
- ”Servisen Skåne, tillverkare Rörstrand; porslinbycarrara.com”. https://www.porslinbycarrara.com/skåne-rörstrand. Läst 10 augusti 2026.
Tryckta källor
[redigera | redigera wikitext]- Nyström, Bengt; Stenberg, Peter (2014). Rörstrands serviser : dekorer och modeller under 280 år. Stockholm: Carlsson. sid. 27, 56-57, 124-125, 363-364. Libris 14721524. ISBN 97-891-733-1631-6
- Thersner, Ulrik, 1779-1828 (Författare); Gerda Boethius, 1890-1961 (Redaktör, Kommentator); Carl-Th. Thäberg (Redaktör, Kommentator) (1946). Fordna och närvarande Sverige. Stockholm: Nordisk rotogravyr. sid. 211 pl.-bl., 353 s. Libris 2kcz4vfd37n9sh8#it. ISBN 99-090-2163-3
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Hesekiel/sandlåda01.
[[Kategori:Föremål i porslin [[Kategori:Produkter lanserade 1915 [[Kategori:Serviser [[Kategori:Svensk formgivning
&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&
Zarah Leander
[redigera | redigera wikitext]Diskografi i urval
[redigera | redigera wikitext]- 1959 – Fullträffar
- 1965 – Skogman i skivspåret
- 1967 – En sån strålande dag
&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&
Lilla Drottninggatan, Göteborg
[redigera | redigera wikitext]| | |
| Namn efter | Drottninggatan |
|---|---|
| Namngiven | 1852 |
| Läge | |
| Plats | Inom Vallgraven, Göteborg |
| Sträckning | Östra Larmgatan - Stora Nygatan |
| Längd | Cirka 60 meter |

Lilla Drottninggatan, ligger i stadsdelen Inom Vallgraven i centrala Göteborg.[1] Gatan fick sitt namn 1852 på grund av närheten till den stora Drottninggatan. Den omkring 60 meter korta gatan går mellan Östra Larmgatan i väster och Stora Nygatan vid kanalen i öster.[2] Gatan ligger i förlängningen av den större Drottninggatan och är numrerad från 1 till 6.
Historik
[redigera | redigera wikitext]Lilla Drottninggatan ligger i den del av Göteborg, som växte upp efter det att stadens befästningar började rivas under 1800-talets första decennier. Tack vare rivningarna, så kunde bebyggelsen Inom Vallgraven utökas och ett antal nya gator anlades 1852, till exempel: Lilla Nygatan, Stora Nygatan, Lilla Drottninggatan, Lilla Kungsgatan, Lilla Korsgatan och Trädgårdsgatan. Under åren 1849-1856 bebyggdes Lilla Drottninggatan och närliggande område med representativa stenhus. Fastigheterna utmed gatan representerar därmed en övergång från den äldre befästa staden till 1800-talets borgerliga stenstad. Vid gatan låg exempelvis Almquists AB, G.B.; Almquists förgylleri, AB; Almquist, G.B.[3] och Aug Sjöbeck Skrädderiaffär.[4]
Den mest intressanta byggnaden ligger vid Lilla Drottninggatan 4, som hör samman med Stora Nygatan 15. Huset uppfördes under åren 1855-56 av byggmästare P.J. Rapp för målaremästaren J.W. Bark. Bark flyttade in i huset tillsammans med sin familj och anställda. Han hade dessutom hyresgäster som grosshandlare och handelsagenter. Huset var alltså från början ett kombinerat bostads- och verksamhetshus med Barks Hotell (1862-1874).[5] Under 2012—13 totalrenoverades och byggdes fastigheten om med 30 lägenheter i bostadsrättsföreningen "Brf Lilla Drottningen".
Beskrivning
[redigera | redigera wikitext]Gatan går mellan Östra Larmgatan och Stora Nygatan fram till Vallgraven. Syftet med gatan var, att dela upp kvarteren för att minska risken att en brand skulle sprida sig. Det finns fem adresser på gatan; Lilla Drottninggatan 1–4 och 6.
Detta är en sammanställning av de fem adresserna i "Kvarteret 2 Valen" och "Kvarteret 3 Synagogan ":
- Lilla Drottninggatan 1, Synagogan 3:1, Östra Larmgatan 10, not
- Lilla Drottninggatan 2, Valen 2:1, Drottninggatan 67, Östra Larmgatan 8 , not
- Lilla Drottninggatan 3, Synagogan 3:2, Stora Nygatan 17, not
- Lilla Drottninggatan 4, Valen 2:9, not
- Lilla Drottninggatan 6, Valen 2:8, Stora Nygatan 15. not
Galleri
[redigera | redigera wikitext]- Lilla Drottninggatan 6 och Stora Nygatan 15 (1944).
- Hörnfastigheten vid Lilla Drottninggatan 6 och Stora Nygatan 15 i Göteborg (2017).
- Bror C. Malmberg, planritning till stenhus i staden 7 kv. nr 12 (cirka 1852).
- Lilla Drottninggatan, Göteborg, 1888.
Referenser
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ↑ Lilla Drottninggatan, Göteborg, eniro.se.
- ↑ Baum, Greta (2001). Göteborgs gatunamn 1621 t o m 2000. Göteborg: Tre böcker. sid. 190. Libris 8369492. ISBN 91-7029-460-7
- ↑ Almquists AB, G.B., goteborgsstadsmuseum.se. Läst 4 oktober 2026.
- ↑ Aug Sjöbeck Skrädderiaffär, goteborgsstadsmuseum.se. Läst 4 oktober 2026.
- ↑ Barks hotell, goteborgsstadsmuseum.se. Läst 4 oktober 2026.
Webbkällor
[redigera | redigera wikitext]- Lilla Kyrkogatan, Göteborg, eniro.se. Läst 21 april 2016.
- Olga Dahl, Göteborgs tomtägare 1637–1807, s. 3-4. Läst 21 april 2016.
- Sök postnummer och adress, postnord.se. Läst 30 april 2016.
Tryckta källor
[redigera | redigera wikitext]- Bæckström, Arvid (1923). Studier i Göteborgs byggnadshistoria före 1814: ett bidrag till svensk stadsbyggnadshistoria. Svensk byggnadskultur, 99-0887545-0 ; 2 ([Utvidgad uppl.]). Stockholm: Nordiska museet. sid. 67, 154. Libris 8214450
- Baum, Greta (2001). Göteborgs gatunamn 1621 t o m 2000. Göteborg: Tre böcker. sid. 190. Libris 8369492. ISBN 91-7029-460-7
- Lönnroth Gudrun, red (2003). Hus för hus i Göteborgs stadskärna. Göteborg: Stadsbyggnadskontoret. sid. 82-83, 86–88, 92-94. Libris 9326427. ISBN 91-89088-12-3
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]- Lilla Drottninggatan, svenskaplatser.se
- Lilla Drottninggatan, Gator & Torg, Innerstaden Göteborg.
[[Kategori:Gator i Göteborg [[Kategori:Gator och torg Inom Vallgraven
&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&
Svante Winqvist
[redigera | redigera wikitext]| Svante Winqvist | |
| | |
| Född | Svante Lennart Winqvist 27 oktober 1942 Oscar Fredriks församling, Göteborg i Göteborgs och Bohus län |
|---|---|
| Död | 16 januari 2026 (83 år) Göteborgs Sankt Pauli distrikt i Göteborg, Västra Götalands län |
| Yrke | Civilekonom, underrättelseanalytiker och skriftställare. |
| Nationalitet | Svensk |
| Språk | Svenska |
| Verksam | 1967-2024 |
| Genrer | Civilekonom, särskilt underrättelseanalys och skriftställare. |
| Ämnen | Analys av östeuropeisk säkerhetstjänst - särskilt Stasi i Östtyskland. |
| Debutverk | IB-affären – i vems intresse (1974).[1] |
| Barn | Tre barn |
| Släktingar | Tore Winqvist (bror) |
Svante Lennart Winqvist, född 27 oktober 1942 i Oscar Fredriks församling i Göteborg; död 16 januari 2026 i Göteborgs Sankt Pauli distrikt i Göteborg, Västra Götalands län,[2] var en svensk civilekonom, underrättelseanalytiker och skriftställare.
Utbildning och karriär
[redigera | redigera wikitext]Svante Winqvist var civilekonom från Handelshögskolan i Göteborg (1962–66). Efter särskild stabsutbildning på Valla Torp tjänstgjorde han som underrättelseanalytiker vid Försvarsstabens Inrikesavdelning Grupp B, senare kallad "Firman", och därefter vid Gemensamma byrån för underrättelser (GBU/SSI/KSI).[3][4] Han skrev 1974 boken IB-affären – i vems intresse.[5][6] Från i början av 1970–talet hade han en befattning vid ekonomienheten inom Göteborgs stadskansli, som chef inom sjukvårdsförvaltningen. Han hade även vissa uppdrag, att som underrättelseanalytiker följa agenters förehavanden.[7]
Arbete inom Volvo och övriga engagemang
[redigera | redigera wikitext]Från i slutet av 1970–talet och under närmare 30 år, fram till 2008, hade Svante Winqvist olika administrativa tjänster inom Volvo AB. Han har varit projektledare inom ekonomifunktionen och var därefter administrativ chef för Stiftelsen Volvo Resultat samt VD för dess försäkringsförening.
Svante Winqvist var medgrundare till "Föreningen Sveriges Öga och Öra".[7] Han har bedrivit forskning med underrättelseperspektiv kring Stasi inom DDR, KGB och GRU[8] – exempelvis The "Sven" and "Britt" Case, a Comparison of Two Images av Svante Winqvist.[9] Ett annat exempel är: ”Operaton Snödroppe 1971-79 - Fallet Clyde Conrad med två ungerska agenter i Sverige”.[10]
Familj
[redigera | redigera wikitext]Svante Winqvist var son till Birger Winqvist (1898–1973) och Annie (1908–1995); båda är begravda i familjegraven på Kvibergs kyrkogård.[11] Föräldrarna var lärare i mellersta Västergötland och senare i Göteborg. Familjen härstammar från Värmlands län och Jönköpings län. I sitt andra äktenskap hade Winqvist tre flickor födda 1974–79 och en bonusson.
Bibliografi
[redigera | redigera wikitext]- Winqvist, Svante (1974). IB-affären - i vems intresse?. Göteborg: Replik. Libris 7790299. ISBN 9197006203
- Svante Winqvist; Lena Breitner (2011). Tjeckiska underrättelsetjänstens residentur i Stockholm, IM Alfred Wegner, Forskningsrapport DDR-1. Göteborg: Föreningen Sveriges Öga och Öra
- Svante Winqvist (2012). IM Thomas Radler - Stasi-prästen Alexander Radler, Forskningsrapport DDR-2. Göteborg: Föreningen Sveriges Öga och Öra
- Svante Winqvist (2012, 2016). Sabotörer med hjärtat till vänster, Forskningsrapport DDR-3. Göteborg: Föreningen Sveriges Öga och Öra
- Svante Winqvist (2012). Volvo och Stasi - Affärer i kalla krigets skugga, Forskningsrapport DDR-4. Göteborg: Föreningen Sveriges Öga och Öra
- Svante Winqvist (2013). DDR och Warszawapaktens strategi, Forskningsrapport DDR-12. Göteborg: Föreningen Sveriges Öga och Öra
- Svante Winqvist (2013). IM Kaufmann - Embargohandel och Hans Jochheim, Forskningsrapport DDR-5. Göteborg: Föreningen Sveriges Öga och Öra
- Svante Winqvist (2013). Fallet Augustin (svenska och engelska), Forskningsrapport DDR-6A och 6B. Göteborg: Föreningen Sveriges Öga och Öra
- Svante Winqvist; Christer Olsén (2013). Operaton Snödroppe 1971-1979 — "Fallet Clyde Conrad med två ungerska agenter i Sverige”, Forskningsrapport H-1, (kapitel 8). Stockholm: Föreningen Sveriges Öga och Öra
- Svante Winqvist (2014). Fallet Lisa Krüger - Stasi planerade en operativ stödjepunkt i Sverige, Forskningsrapport DDR-7. Göteborg: Föreningen Sveriges Öga och Öra
- Svante Winqvist (2014). Sjukhusspionaffären i Göteborg 1975. Göteborg: Föreningen Sveriges Öga och Öra
- Svante Winqvist; Alexania Dimitrova (2014). The Assassination of Hristo Nedkov, Forskningsrapport BUA-1. Göteborg: Föreningen Sveriges Öga och Öra
- Svante Winqvist (2015). Agenten Borg i Göteborg, Forskningsrapport CS-1. Göteborg: Föreningen Sveriges Öga och Öra
- Svante Winqvist (2016). Tjeckernas underrättelsearbete i Sverige 1963-1967, Forskningsrapport CS-2, Sammandrag. Göteborg: Föreningen Sveriges Öga och Öra
- Svante Winqvist (2016). Fallet Gerd Nilsson, Forskningsrapport DDR-8. Göteborg: Föreningen Sveriges Öga och Öra
- Svante Winqvist (2017). Desinformation under kalla kriget (svenska och engelska), Forskningsrapport DESINFO 1A och 1B. Göteborg: Föreningen Sveriges Öga och Öra
- Svante Winqvist (2017). Handbok DDR, Forskningsrapport DDR-9. Göteborg: Föreningen Sveriges Öga och Öra
- Svante Winqvist (2018). Underrättelsekontakter - En antologi, Forskningsrapport DDR-10. Göteborg: Föreningen Sveriges Öga och Öra
- Svante Winqvist (2019). DDR och Stasi utnyttjade civila forskningsinstitut, Forskningsrapport DDR-11. Göteborg: Föreningen Sveriges Öga och Öra
- Svante Winqvist (2024). IM Jochen - Stasi-agent som överfördes till KGB, Forskningsrapport DDR-13. Göteborg: Föreningen Sveriges Öga och Öra
Forskningsrapporterna kommer att finnas tillgängliga på Riksarkivet.
Bibliografi v.1
[redigera | redigera wikitext]- Winqvist, Svante (1974). IB-affären - i vems intresse?. Göteborg: Replik. Libris 7790299. ISBN 9197006203
- Svante Winqvist; Christer Olsén (2013). Operaton Snödroppe 1971-1979 — "Fallet Clyde Conrad med två ungerska agenter i Sverige”, Forskningsrapport H-1, (kapitel 8). Stockholm: Föreningen Sveriges Öga och Öra
- Svante Winqvist (2014). Sjukhusspionaffären i Göteborg 1975. Göteborg: Föreningen Sveriges Öga och Öra
- Svante Winqvist (2015). Tjeckernas underrättelsearbete i Sverige 1963-1967, Forskningsrapport CS-2, sammandrag. Göteborg: Föreningen Sveriges Öga och Öra. sid. CD
- The Assassination of Hristo Nedkov - Agenten Borg i Göteborg, Föreningen Sveriges Öga och Öra
- Tjeckiska underrättelsetjänstens residentur i Stockholm, IM Alfred Wegner, Föreningen Sveriges Öga och Öra
- IM Thomas Radler - Stasi-prästen, Föreningen Sveriges Öga och Öra
- Sabotörer med hjärtat till vänster, Föreningen Sveriges Öga och Öra
- Volvo och Stasi - Affärer i kalla krigets skugga, Föreningen Sveriges Öga och Öra
- IM Kaufmann - Embargohandel och Hans Jochheiml, Föreningen Sveriges Öga och Öra
- Fallet Augustin (svenska och engelska), Föreningen Sveriges Öga och Öra
- Fallet Lisa Krüger - Stasi planerade en operativ stödjepunkt i Sverige, Föreningen Sveriges Öga och Öra
- Fallet Gerd Nilsson, Föreningen Sveriges Öga och Öra
- Handbok DDR, Föreningen Sveriges Öga och Öra
- Underrättelsekontakter - En antologi, Föreningen Sveriges Öga och Öra
- DDR och Stasi utnyttjade civila forskningsinstitut, Föreningen Sveriges Öga och Öra
- DDR och Warszawapaktens strategi, Föreningen Sveriges Öga och Öra
- IM Jochen - Stasi-agent som överfördes till KGB, Föreningen Sveriges Öga och Öra
- Desinformation under kalla kriget (svenska och engelska), Föreningen Sveriges Öga och Öra
Forskningsrapporterna kommer att finnas tillgängliga på Riksarkivet.
Referenser
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ↑ Winqvist, Svante (1974). IB-affären - i vems intresse?. Göteborg: Replik. Libris 7790299. ISBN 9197006203
- ↑ Svante Winqvist, Svenska Gravar.se.
- ↑ Agrell, Wilhelm (2017). Sprickor i järnridån: svensk underrättelsetjänst 1944-1992. Lund: Historiska media. sid. 184-301. Libris 20690791. ISBN 9789175455471
- ↑ Säkerhetstjänstkommissionen (2002). Rikets säkerhet och den personliga integriteten: de svenska säkerhetstjänsternas författningsskyddande verksamhet sedan år 1945 : betänkande. Statens offentliga utredningar, 0375-250X ; 2002:87. Stockholm: Fritzes offentliga publikationer. Libris 8838688. ISBN 9138217686. http://www.regeringen.se/rattsdokument/statens-offentliga-utredningar/2002/01/sou-200287/
- ↑ Winqvist, Svante (1974). IB-affären - i vems intresse?. Göteborg: Replik. Libris 7790299. ISBN 9197006203
- ↑ 307 IB-affären och Sjukhusspionen år 1975. Youtube (2024).
- 1 2 Ekberg, Gunnar (2009). De ska ju ändå dö: [tio år i svensk underrättelsetjänst]. Stockholm: Fischer & Co. Libris 11576462. ISBN 9789185183753
- ↑ Almgren, Birgitta; Müller-Enbergs Helmut (2021). Inte bara spioner...: Stasi-infiltration i Sverige under kalla kriget (Andra reviderade och utökade upplagan). Stockholm: Carlssons. Libris zbv94z07w8r01x8t. ISBN 9789189063792
- ↑ Need to Know III, sdu.dk. Läst 2025-07-01.
- ↑ ”Operaton Snödroppe 1971-79 - Fallet Clyde Conrad med två ungerska agenter i Sverige”, Forskningsrapport H-1, av Svante Winqvist och Christer Olsén (kapitel 8).(2014) Föreningen Sveriges Öga och Öra.
- ↑ Annie och Birger Winqvist, Hitta graven vid Kvibergs kyrkogård. Graven.gbg.svenskakyrkan.se.
Webbkällor
[redigera | redigera wikitext]- Annie och Birger Winqvist, Hitta graven vid Kvibergs kyrkogård. Graven.gbg.svenskakyrkan.se.
- Need to Know III, sdu.dk.International Conference. “Need to Know III: Them vs. Us. Image of the Enemy”, Visby (Sweden), 26–27 September 2013.
- 307 IB-affären och Sjukhusspionen år 1975. Youtube. (2024).
- Svante Winqvist, Svenska Gravar.se.
- Säkerhetstjänstkommissionen (2002). Rikets säkerhet och den personliga integriteten: de svenska säkerhetstjänsternas författningsskyddande verksamhet sedan år 1945 : betänkande. Statens offentliga utredningar, 0375-250X ; 2002:87. Stockholm: Fritzes offentliga publikationer. Libris 8838688. ISBN 9138217686. http://www.regeringen.se/rattsdokument/statens-offentliga-utredningar/2002/01/sou-200287/
Tryckta källor
[redigera | redigera wikitext]- Agrell, Wilhelm (2017). Sprickor i järnridån: svensk underrättelsetjänst 1944-1992. Lund: Historiska media. sid. 184-301. Libris 20690791. ISBN 9789175455471
- Almgren, Birgitta; Müller-Enbergs Helmut (2021). Inte bara spioner...: Stasi-infiltration i Sverige under kalla kriget (Andra reviderade och utökade upplagan). Stockholm: Carlssons. Libris zbv94z07w8r01x8t. ISBN 9789189063792
- Ekberg, Gunnar (2009). De ska ju ändå dö: [tio år i svensk underrättelsetjänst]. Stockholm: Fischer & Co. Libris 11576462. ISBN 9789185183753
- Winqvist, Svante (1974). IB-affären - i vems intresse?. Göteborg: Replik. Libris 7790299. ISBN 9197006203
- ”Operaton Snödroppe 1971-1979 - Fallet Clyde Conrad med två ungerska agenter i Sverige”, Forskningsrapport H-1, av Svante Winqvist och Christer Olsén (kapitel 8).(2014) Föreningen Sveriges Öga och Öra.
Vidare läsning
[redigera | redigera wikitext]- Ebervall, Lena; Samuelson Per E. (2022). IB - som i inhämtning Birger. Stockholm: Piratförlaget. Libris t87tfwccrn59n6v0. ISBN 9789164208460
- Frick, Lennart W.; Rosander Lars (2004). Bakom hemligstämpeln: hemlig verksamhet i Sverige i vår tid. Lund: Historiska media. Libris 9501112. ISBN 9185057118
- Lampers, Lars Olof (2002). Det grå brödraskapet: en berättelse om IB : forskarrapport till Säkerhetstjänstkommissionen. Statens offentliga utredningar, 0375-250X ; 2002:92. Stockholm: Fritzes offentliga publikationer. Libris 8838870. ISBN 9138217732. http://www.regeringen.se/rattsdokument/statens-offentliga-utredningar/2002/01/sou-200292/
- Leijonhielm, Jan (2022). Ett svenskt Leijon: ett liv i underrättelsevärlden. Stockholm: Medströms bokförlag. Libris 2gs918xb03fg0jxv. ISBN 9789173291767
- Guide till spionernas och underrättelsetjänsternas Sverige. Meddelande, 0349-1048 ; 78. Stockholm: Medströms bokförlag. 2023. Libris wb9mtz3ztfmp8mmg. ISBN 9789173291781
- Mosander, Jan (2012). Bland spioner, kommunister och vapenhandlare. Stockholm: Fischer & Co. Libris 13480453. ISBN 9789186597320
- Nylander, Bengt; Korsell Lars (2022). Säpo inifrån. Stockholm: Medströms bokförlag. Libris 7m5vhgc9563d6v9l. ISBN 9789173291729
- Säkerhetstjänstkommissionen (2002). Rikets säkerhet och den personliga integriteten: de svenska säkerhetstjänsternas författningsskyddande verksamhet sedan år 1945 : betänkande. Statens offentliga utredningar, 0375-250X ; 2002:87. Stockholm: Fritzes offentliga publikationer. Libris 8838688. ISBN 9138217686. http://www.regeringen.se/rattsdokument/statens-offentliga-utredningar/2002/01/sou-200287/
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]- Svante Winqvist, Libris.
Wikimedia Commons har media som rör Hesekiel/sandlåda01.
[[Kategori:Födda 1942 [[Kategori:Levande personer [[Kategori:Män [[Kategori:Svenska författare [[Kategori:Svenska militärer under 1900-talet [[Kategori:Svenska militärer under 2000-talet
&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&
Sturups by
[redigera | redigera wikitext]Sturups by, tidigare by i Skåne där Malmö Airport är belägen sedan i december 1972. Byn existerade från 1700-talet och fram till 1971. Den hade då ett 60-tal bönder med friköpta gårdar belägna inom Börringe socken i Svedala kommun, Vemmenhögs härad i Skåne. Byn hade exempelvis affär, hyreshus, missionshus, mölla, skola, skrädderi, smedja, spannmålsmagasin, trädgårdsmästeri och vagnmakeri.[1]
Flygplatsen i Sturup ersatte Bulltofta flygplats i Malmö. Denna låg alltför nära planerad bostadsbebyggelse i området vid Rosengård i Malmö. I början av 1970-talet utrymdes och revs därför större delen av Sturups by för att ge plats åt den nybyggda Malmö–Sturup flygplats, som blev klar den 1 december 1972.[2]
Byns historia
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ↑ Bengtsson, Hanna (1997). Med charabang och flygmaskin från Sturup. [Klågerup]: [H. Bengtsson]. Libris 7452173. ISBN 91-630-5663-1
- ↑ Holst Lars-Å̊ke, red (2010). Sturup: från skånsk jordbruksbygd till internationell flygplats. Malmö: Föreningen Svedala-Barabygden. sid. 26-28. Libris 12086916. ISBN 9789197563895
Webbkällor
[redigera | redigera wikitext]Tryckta källor
[redigera | redigera wikitext]- Bengtsson, Hanna (1997). Med charabang och flygmaskin från Sturup. [Klågerup]: [H. Bengtsson]. Libris 7452173. ISBN 91-630-5663-1
- Holst Lars-Å̊ke, red (2010). Sturup: från skånsk jordbruksbygd till internationell flygplats. Malmö: Föreningen Svedala-Barabygden. sid. 4-28. Libris 12086916. ISBN 9789197563895
- Löfström, Tomas (1978). Minnet av en by: en bok om Sturup. Stockholm: LT. Libris 7252123. ISBN 91-36-01119-3
- Prahl, Egon (1965). Vemmenhögs härad: hågkomster, intryck och hörsägner om gammalt och nytt i ett sydskånskt härad. Trelleborg: Trelleborgs allehanda. sid. 40-48, 156-157, 201-205. Libris 800009
- Schwerin, Hans Hugold Julius von (1934). Skånska herrgårdar under svensk tid: en konsthistorisk undersökning av den skånska herrgårdsarkitekturens utveckling efter provinsens övergång till Sverige och fram till det nittonde seklets inbrott ([2. uppl.]). Stockholm: Ardor. sid. 28, 46, 49, 57, 65, 70, 72, 76-78, 83-84, 88, 93, 102, 119, 124, 131, 159, 251, 258-59, 280, 359. Fig. 19, 47, 192. Libris 1367499
- Skansjö, Sten (1997). Skånes historia. Lund: Historiska media. sid. 47-62, 192-201, 202-223. Libris 7776548. ISBN 9188930106
Vidare läsning
[redigera | redigera wikitext]- Appel Donald, red (1975). Sturup: ett uppsatsarbete i Miljövård 10 p. vid Lunds Universitet v.t. 1975. Lund. Libris 11636898
- Arvastson, Gösta; Frykman Jonas (1973). Kulturhistorisk inventering 1969-70: Sturup, Börringe sn, Skåne. Libris 7618618. ISBN 9171920854
- Ericsson, Acke (1973). Sturup: ett litteratururval. Malmö: Malmö stadsbibliotek. Libris 1272046
- Lönnäng, Ragnar (2006). Till skånska slott och sevärdheter. Simrishamn: Gröna nyckeln. sid. 54-57. Libris 10126422. ISBN 91-631-8349-8
- Sturup.. Stockholm: Luftfartsverket. 1971. Libris 1895296
- Sturup: maktspel kring fågelhotad flygplats : liten skrift om Sturups flygfält. Skurup. 1972. Libris 11626533
- Åberg, Alf (1953). När byarna sprängdes. Stockholm: LT. Libris 389948
- Åberg, Alf (1999). ”Tullbergska oroligheterna.”. Onsjöbygden (Billinge : Onsjö härads hembygdsförening, 1953-) 1998/2001 (29),: sid. 7-11. ISSN 0281-6342. ISSN 0281-6342 ISSN 0281-6342. Libris 3019938
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]{{STANDARDSORTERING: Sturups by [[Kategori:Svedala
&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&
Per O. Sjöstrand
[redigera | redigera wikitext]Per-Olof Gustaf Sjöstrand, född 8 mars 1937 i Cambridge, avliden 22 oktober 2011 i Masthuggs församling i Göteborg.[1]
År 1999 utsågs Per Sjöstrand till professor i sociologiska institutionen vid Göteborgs universitet. Sjöstrand var anställd på institutionen från år 1961. Hans avhandling – Karriärens utveckling. En socialpsykologisk analys av yrkesval – kom 1968,[2] och 1982 utnämndes han till docent. Därefter forskade Sjöstrand främst inom områdena ungdom, arbetsliv och arbetsmarknad. Han var vidare ansvarig för institutionens undervisning i metod på både grund- och forskarutbildning. Under sina över fyrtio år vid institutionen var Sjöstrand i första hand lärare, och de studenter och doktorander, som inte hade honom som antingen föreläsare eller handledare är lätt räknade.[3]
Familj
[redigera | redigera wikitext]Per Sjöstrand var son till Torgny Sjöstrand och sonson till bankdirektören Nils Johan Sjöstrand och Dagmar, född Hansen, samt brorson till Arnold Sjöstrand och Fritiof Sjöstrand. Föräldrarna gifte sig den 20 juni 1936 i Landskrona. Modern var läkaren Inga-Greta Paulson (1907–88), dotter till grosshandlaren Gustaf Paulson och Signe, född Petersson. Per Sjöstrand hade tre syskon, bland andra tvillingen Nils-Olof Rutger.[4] Han är begravd i på Västra kyrkogården i Göteborg.[1]
Sjöstrands farfars farfar härstammade från orten Sjötofta i sydöstra Västra Götalands län.
Referenser
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- 1 2 Per-Olof Gustaf Sjöstrand, svenska gravar.se. Läst 27 juli 2024.
- ↑ Sjöstrand, Per (1968). Karriärens utveckling: en socalpsykologisk analys av yrkesval. Monografier utgivna av Sociologiska institutionen vid Göteborgs universitet, 0072-5102 ; 1. Göteborg. Libris 625159
- ↑ Lars Hansen: Sociologiska institutionen i Göteborg 1959–1999, s. 99, gup.ub.gu.se. Läst 26 juli 2024.
- ↑ Kaijser, Lennart: Hesekiel/sandlåda01 i Svenskt biografiskt lexikon (2003-2006), hämtad 2024-07-27.
{{STANDARDSORTERING:Sjöstrand, Per O.
[[Kategori:Alumner från Göteborgs universitet [[Kategori:Födda 1937 [[Kategori:Män [[Kategori:Svenska forskare under 1900-talet [[Kategori:Svenska forskare under 2000-talet [[Kategori:Svenska professorer i sociologi
&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&
David Radok
[redigera | redigera wikitext]| David Radok | |
| David Radok, 2017. | |
| Född | David Radok 28 juli 1954 Prag, Tjeckoslovakien |
|---|---|
| År som aktiv | 1980–2022 |
David Radok (* 28. července 1954) je český operní režisér, syn Alfréda Radoka.
Po invazi vojsk Varšavské smlouvy emigroval 28. srpna 1968 spolu s rodiči a se sestrou do Švédska, kde měl jeho otec domluvenu pohostinskou režii v Göteborgu v divadle Folkteater.
V roce 1980 debutoval jako režisér inscenací opery Medium od Gian Carla Menottiho v Göteborské opeře. Poté režíroval na významných skandinávských scénách na padesát inscenací oper od raného baroka až po současnost.[1]
Libretista
[redigera | redigera wikitext]Je autorem libreta opery Monument skladatele Marka Ivanoviće, která vznikla na objednávku Národního divadla Brno a bude mít premiéru v sezóně 2019-2020. Námětem opery je osud sochaře Otakara Švece.[2]
Kolektivní výstavy
[redigera | redigera wikitext]- 2017 Hudba, moře, divadlo, Josef Kroutvor, David Radok, Ivan Theimer, Galerie U Betlémské kaple, Praha, 3. - 29. listopad 2017[3]
Svenska texten
[redigera | redigera wikitext]David Radok, är född den 28 juli 1954 i Prag, Tjeckoslovakien är operaregissör. Både Davids far, regissören Alfréd Radok, och farbrodern, filmregissören Emil Radok, var självklara inspiratörer vid Davids yrkesval. I samband med Pragvåren 1968 kom David Radoks familj, att bosätta sig i Göteborg. Numera är han bosatt i Tjeckien.
David Radok gjorde sin regidebut redan 1980 med Menottis Mediet på Stora Teatern. Han var fastanställd regissör på GöteborgsOperan från 1996 till våren 2022. Han var en av de nominerade till Tidskriften OPERA:s Operapris 2015, vid denna tidpunkt regissör vid Göteborgsoperan. Bland de nominerade utmärkte han sig för, att inte stå på scenen utan lågmält regissera på ett ovanligt skickligt sätt.
David Radok var nominerad för sin regi till de båda enaktarna Riddar Blåskäggs borg och Erwartung vid Göteborgsoperan. Göteborgs-Posten skrev: Radok som i sin enkelhet inte kan sägas vara annat än snillrik. Han vill förstärka och hitta ett fungerande samband mellan de två operorna. Radok gör här en tolkning och analys som är så förbluffande självklar. Han låter kvinnans monolog utspelas återhållet och nertonat och därför blir det så mycket starkare.
David Radok har svarat för regin i en rad uppmärksammade uppsättningar – inte bara i Göteborg utan även långt utanför Sveriges gränser. På GöteborgsOperan har han regisserat flera mycket uppskattade föreställningar ofta tillsammans med scenografen Lars-Åke Thessman.
I Göteborg har han regisserat exempelvis Jenufa, Peter Grimes, Wozzeck, Don Giovanni, Resan till Reims, Askungen, K. Beskrivning av en kamp, La Traviata, Macbeth, Julius Caesar, Rucklarens väg, Rusalka och Barberaren i Sevilla. David Radoks senaste uppsättningar på GöteborgsOperan var ”Orfeus och Eurydike” samt ”Riddar Blåskäggs borg.
Han har även varit återkommande regissör på Det Kongelige Teater i Köpenhamn och gästat flera operahus i Skandinavien exempelvis Den Norske Opera och Finlands Nationalopera. David Radoks uppsättningar har visats bland annat i Dresden, Berlin, Helsingfors, Tel Aviv och Tokyo. Sommaren 2005 regisserade han Barberaren i Sevilla i Aix-en-Provence.
I Prag har han regisserat teater, exempelvis urpremiären på dramatikern och tidigare presidenten Václav Havels sista pjäs ”Leaving, Beskrivning av en kamp – en pjäs om Kafka, Shakespeares ”Som ni behagar” och ”Troilus och Kressida”.”
David Radok har erhållit kritikernas pris för sina uppsättningar av operorna ”Lady Macbeth från Mzensk” och ”Wozzeck” på Nationalteatern i Prag. Han har bland annat tilldelats pris för bästa uppsättning 2001 på Det Kongelige Teater i Köpenhamn för ”Resan till Reims” och Drottningholmsteaterns vänners stipendium 2002.
I Brno stod David Radok för regin av Janáčeks ”Fallet Makropulos”. Operan har även satts upp av honom på GöteborgsOperans Stora scen med premiär 21 november 2015.
Referenser
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]Webbkällor
[redigera | redigera wikitext]Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
{{DEFAULTSORT:Radok, David [[Kategori:Födda 1954 [[Kategori:Män [[Kategori:Levande personer
&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&
Mia Karlsson (operasångare)
[redigera | redigera wikitext]Operasångerskan Mia Karlsson från Västergötland får 2005 års Jenny Lind-stipendium, det fyrtionde i ordningen. Mia Karlsson går sitt tredje år på Operahögskolan i Stockholm men sjunger samtidigt i Göteborgsoperans uppsättning av Richard Strauss Die Frau ohne Schatten. Lite senare i höst sjunger hon också i Verdis La Traviata på Operahögskolan. Enligt juryn belönas Mia Karlsson för "sin vackra röst, med tät personligt timbre, i förening med en musikalisk och medveten gestaltning och en naturlig charmfull utstrålning". Stipendiaten får 30 000 kronor och en Jenny Lind-klänning. I stipendiet ingår också att framträda på en konsertturné i Sverige och USA nästa sommar. Det är Riksorganisationen Folkets Hus och Parker som delar ut stipendiet i samarbete med Kungliga musikaliska akademien.[1]
&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&
Hausknechtska huset
[redigera | redigera wikitext]| Hausknechtska huset | |
| Handelshus och handelskompani | |
Hausknechtska huset (2015) | |
| Land | Sverige |
|---|---|
| Län | Hallands län |
| Kommun | Laholm |
| Ort | Laholm (Hästen 5) |
| Koordinater | coord |
| Kulturmärkning | |
| Byggnadsminne (1 byggnad) | 2009-12-04 |
| - Referens nr. | Hausknechtskahuset |
| Arkitekt | Stadsfältskären Johan Hausknecht |
| Ägare | Laholms kommun, Länsförsäkringar Halland |
| Färdig | 1799 |
| Arkitektonisk stil | Nyklassiskt |
| Konstruktion | Korsvirke |
| Byggnadsmaterial | Trä, puts |
Det Hausknechtska huset på fastighetn Hästen 5 i Laholm uppfördes 1799 efter ritningar av stdsfältskären Johannes Emanuel Hausknecht (1751-1799). Mot söder har en tillbyggnad uppförts någon gång under 1820-30-talen.[2]
Det Hausknechtska huset är ett välbevarat korsvirkeshus i stadsmiljö. Genom sin ålder och byggnadstyp tillhör det en grupp av byggnader, som i vår tid är sällsynt, och därmed har ett mycket högt kulturhistoriskt värde. Det Hausknechtska huset bär vittnesbörd om en gången tids byggnadsskick.
Till det kulturhistoriska värdet bidrar, att byggnaden tillhör en kategori av korsvirkesbyggnader från yngre tid. Då korsvirket enbart blivit en teknisk konstruktion utan avskikt att tillföra egna estetiska värden. Byggnaden har från början varit avsedd att efterlikna en klassiserande arkitektur. Den ovanliga konstruktionen för bindbjälkarnas infästning bidrar till det kulturhistoriska värdet.
Ytterligare förstärkande värden är, att huset varit en del i en gammal handelsgård, som ännu är delvis bevarad. Handelsgårdar har varit ett karaktärsdrag i Laholms bebyggelsehistoria. Ur ett regionalt och lokalt perspektiv är kopplingen till husets arkitekt, stadsfältskären Hausknecht av betydelse för kulturhistoriska bedömningen. Denne ritade fyra likartade byggnader i Laholm och införde denna byggnadsteknik i staden. Av hans byggnader återstår numera endast Rådhuset i kraftigt ombyggt skick och det Hausknechtska huset på fastigheten Hästen 5.
Referenser
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ↑ Jenny Lind-stipendium till Mia Karlsson, artikel i Expressen 2004-10-26, uppdaterad 2016-05-26.
- ↑ Historik, Bebyggelseregistret, Riksantikvarieämbetet. Läst 10 september 2023.
&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&
Privatliv för familjen Sjöstrand
[redigera | redigera wikitext]Torgny
[redigera | redigera wikitext]Privatliv
[redigera | redigera wikitext]Torgny Sjöstrands föräldrar var bankdirektören Nils Johan Sjöstrand och Dagmar Ulrika Louise, född Hansen. Han gifte sig den 20 juni 1936 med läkaren Inga-Greta Paulson (1907–88), dotter till grosshandlare Gustaf Paulson och dennes hustru Signe Petersson. Med Inga-Greta fick han fyra barn – under vistelsen i Cambridge 1937 föddes tvillingarna; Nils-Olof Rutger (Nils O.) och Per-Olof Gustaf (1937-2011). Torgnys äldre broder Nils Arnold (1903–56) var en känd skådespelare, både inom teater och film. Den yngre brodern Stig Fritiof (1912–2011) var läkare, anatom och professor.
Torgy Sjöstrands farfars far härstammade från orten Sjötofta i Tranemo kommun i sydöstra Västra Götalands län.
- Sjöstrand, Fritiof i Svenska män och kvinnor (1954)
- Kaijser, Lennart: Hesekiel/sandlåda01 i Svenskt biografiskt lexikon (2003-2006), hämtad 2016-09-30.
- Torgny Sjöstrand, svenskgravar.se. Hämtat 1 maj 2017.
- Blanck Tania, Pernow Bengt, red (1990). Karolinska sjukhuset 1940-1990: en minnesbok. Solna: Karolinska sjukhuset. Libris 8215040
- Räf Lars Erik, red (2000). Stockholms läkarförening 100 år. Stockholm: Stockholms läkarförening. Libris 3241551
(TS var född i Stockholm 1907 och dog i Simrishamn 1987.)
Nils
[redigera | redigera wikitext]Nils O. Sjöstrands föräldrar var läkaren och professorn i klinisk fysiologi Torgny Sjöstrand och läkaren Inga-Greta Paulsson (1907–88). Fadern Torgny Sjöstrand (1907–87) gifte sig 20 juni 1936 med Inga-Greta Paulson, dotter till grosshandlare Gustaf Paulson och dennes hustru Signe Petersson. Nils O. Sjöstrands föräldrar fick fyra barn; tvillingarna Nils-Olof Rutger (1937–) och Per-Olof Gustaf (1937–2011) samt dotter (1941) och Lars Olof Christian (1944–).[1] Farbrodern Arnold Sjöstrand var en mycket anlitad och känd skådespelare, både inom teater och film.
Nils Sjöstrands farfar var bankdirektören Nils Johan Sjöstrand och farmor var Dagmar Ulrika Louise, född Hansen. Sjöstrands farfars farfar härstammade från orten Sjötofta i Tranemo kommun i sydöstra Västra Götalands län. Denna ort har givit namn åt släkten Sjöstrand.
Nils O.
[redigera | redigera wikitext]- Edlund S. Gunnar, Nilsson Peter M., Sjöstrand Nils O., red (2006). ”De farliga tankarna: inlägg med anledning av Peter M Nilssons artiklar i Svensk medicinhistorisk tidskrift vol 8, 2004”. Svensk medicinhistorisk tidskrift 2005(9):1,: sid. 199-211. 1402-9871. ISSN 1402-9871. Libris 10156475
- Sjöstrand, Nils O. (2008). ”Att göra gott - den privilegierades plikt”. Svensk medicinhistorisk tidskrift 2008(12):1,: sid. 205-206. 1402-9871. ISSN 1402-9871. Libris 11606001
- Sjöstrand, Nils O. (2009). ”Den rätta kuren”. Svensk medicinhistorisk tidskrift 2009(13):1,: sid. 162-164. 1402-9871. ISSN 1402-9871. Libris 11930030
- Sjöstrand, Nils O. (2008). ”En vacker bok om insatserna av en stor vetenskapsman, som inte var en helt sympatisk människa”. Svensk medicinhistorisk tidskrift 2008(12):1,: sid. 200-205. 1402-9871. ISSN 1402-9871. Libris 11605995
&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&
Sigvard "Sigge" Löfgren
[redigera | redigera wikitext]| Kurt Hamrin | ||||
| Società Sportiva Lazio 1951-52. Sigge Löfgren stående tvåa från vänster. | ||||
| Personlig information | ||||
|---|---|---|---|---|
| Fullständigt namn | Sigvard Löfgren | |||
| Smeknamn | Sigge | |||
| Födelsedatum | 12 april 1928 | |||
| Födelseort | Ronneby, Sverige | |||
| Dödsdatum | 21 april 1996 (68 år) | |||
| Dödsort | Ronneby, Sverige | |||
| Längd | 180 cm | |||
| Position | Yttermittfältare | |||
| Juniorlag | ||||
| ||||
| Seniorlag* | ||||
| ||||
| Landslag | ||||
| ||||
| * Antal matcher och mål i seniorlag räknas endast för de inhemska ligorna. | ||||
Mall:Infobox football biography

Sigvard "Sigge" Löfgren (12 April 1928 – 21 April 1996), also known as Sigfrid Löfgren, was a Swedish footballer who played as a midfielder.
Club career
[redigera | redigera wikitext]Löfgren started his career with Swedish Allsvenskan side Helsingborgs IF in 1950, and garnered a reputation of being one of the best athletes in Swedish football. He moved to Italy in 1951, and was being scouted by numerous clubs before joining Lazio. After a good first season, in which he scored 7 goals from 20 games, he suffered a serious injury which kept him out of the whole 1952–53 season.[2]
Sigvard "Sigge" Löfgren från Ronneby var på 50-talet hyllad fotbollspelare i italienska Lazio. Men i Sverige är han en av de många svenska italienproffsen som nästan glömts bort.
- Ja, Sigvard Löfgren var en av många bra svenska spelare i Lazio, säger Maurizio Manzini som är team manager i den italienska storklubben SS Lazio. - Herr Löfgren var en utmärkt spelare och betydde mycket för Lazio de åren han spelade hos oss. Ett år var han skadad en del, men kom tillbaka på ett bra sätt, tillägger Manzini.
I Lazio minns man Sigge Löfgren med värme och berättar att han gjorde 85 matcher under åren han spelade där. När Lazio värvade en annan svensk, Arne Selmosson 1955, skulle han och Sigge bilda en nordisk duo. De spelade tyvärr bara i en säsong tillsammans innan Sigge återvände från Lazio.[3]
On his return from injury, Löfgren could never recapture the form he showed in his first season, and in 1955 he joined fellow Serie A side Società Polisportiva Ars et Labor, where he stayed for one season before returning to his homeland to join local side Ronneby BK.[4]
International career
[redigera | redigera wikitext]Löfgren's only senior international cap came in a 1951 friendly draw with Spain.[5][6][7]
Referenser
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ↑ Kaijser, Lennart: Hesekiel/sandlåda01 i Svenskt biografiskt lexikon (2003-2006), hämtad 2023-01-06.
- ↑ ”Sigvard Löfgren” (på Italian). enciclopediadelcalcio.it. http://www.enciclopediadelcalcio.it/Lofgren.html. Läst 12 april 2017.
- ↑ Gästkrönika: I Rom minns man ronnebysonen Sigge Löfgren, artikel av Andreas Jemn, 2009-05-08, svenska fans.com. Läst 2022-11-05.
- ↑ Persson, Gunnar; Andersson, GeBe (1989). Svenska proffs. Stockholm: Strömberg/Brunnhage. Sid. 130-131. Hesekiel/sandlåda01 i Libris. ISBN 9186184369.
- ↑ ”Sweden 0-0 Spain”. 11v11.com. http://www.11v11.com/matches/sweden-v-spain-17-june-1951-225973/. Läst 12 april 2017.
- ↑ ”Svenska landslaget i Fotboll - Spelare som debuterade på 1950-talet”. fotbollsweden.se. http://www.fotbollsweden.se/Spelare%2050-talet.htm. Läst 12 april 2017.
- ↑ ”Sigfrid 'Sigge' Löfgren”. eu-football.info. http://eu-football.info/_player.php?id=12360. Läst 12 april 2017.
Tryckta källor
[redigera | redigera wikitext]- Persson, Gunnar; Andersson, GeBe (1989). Svenska proffs. Stockholm: Strömberg/Brunnhage. Sid. 130-131. Hesekiel/sandlåda01 i Libris. ISBN 9186184369.
External links
[redigera | redigera wikitext]- Mall:NFT
- Mall:WorldFootball.net
- Lista på landskamper, svenskfotboll.se, läst 2013 01 29
[[Category:1928 births [[Category:1996 deaths [[Category:Swedish footballers [[Category:Sweden international footballers [[Category:Association football midfielders [[Category:Helsingborgs IF players [[Category:S.S. Lazio players [[Category:Allsvenskan players [[Category:Serie A players
&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&
Kvarteret Sidenvävaren
[redigera | redigera wikitext]{{Infobox byggnad|Byggnad
| namn = Kvarteret Sidenvävaren | kategori = Flerbostadshus med lokal | bild = Gbg inom vallgraven 35 17 1.jpg | bild_text = Sydöstra hörnet av Kvarteret Sidenvävaren i Göteborg Inom Vallgraven. | land = Sverige | distrikt = Västra Götalands län | distrikt_etikett = Län | kommun = Göteborgs kommun | ort = Inom Vallgraven 35:16, 35:17,
Göteborg | adress = Vallgatan 4, Vallgatan 6
Magasinsgatan 13 | coord =
Kvarteret Sidenvävaren är ett kvarter Inom Vallgraven i Göteborg som numera består av fem tomter: 35:3, 35:4, 35:11, 35:12 och 35:15.[1] Kvarteret begränsas av gatorna Kaserntorget, Kungsgatan, Magasinsgatan och Vallgatan.[2]
Bakgrund
[redigera | redigera wikitext]

Historik
[redigera | redigera wikitext]Kvarteret omfattar numera tre byggnader uppförda under 1800-talets början, två från cirka 1860, ett 1950-talshus och ett kontorshus byggt 1992-93. Efter 1804 års brand uppfördes nya stenhus i kvarteret inom de närmaste tio åren.
Utgrävingar på 1990-talet
[redigera | redigera wikitext]”Under 7 fältdagar i januari månad 1991 utförde Göteborgs Historiska Museum en arkeologisk undersökning av kvarteret Sidenvävaren i Göteborg. Delar av kvarteret skulle exploateras vilket skulle föregås av en arkeologisk undersökning. Totalt undersöktes ca 30 x 20 m² tomtyta. Undersökningen kom att bli ett komplement till den grävning, som företogs vid angränsande tomter i kvarteret sommaren 1990.
Undersökningsresultat: Delar av kulturlager och avfallsbingar vilka har tillhört den äldsta bebyggelsen i kvarteret. Totalt undersöktes 4 stycken anläggningar. Fyndmaterialet var typiskt för den aktuella tiden, av keramik, glas fajans, läder, kinaporslin, trä m.m. … Undersökningen gav även ett viktigt tillskott till undersökningen av Göteborgs äldsta stadsbild.”
Ur: Kv. Sidenvävaren 35:11, Göteborg. Bebyggelselämningar och kulturlager från 1600 – 1700-tal. Arkeologisk undersökning 1991. Göte Nilsson Schönborg.
Vallgatan 4-6 och Magasinsgatan 13 (Sidenvävaren 35:4 och 35:15)
[redigera | redigera wikitext]De två tomterna är belägna Inom Vallgraven med beteckningarna 35:4 och 35:15 – tidigare 35:16 och 35:17. Fyra av byggnaderna uppfördes 1807 (husnummer 1B, Vallgatan 4) respektive 1867 (husnummer 1A, Vallgatan 6 / Magasinsgatan 13) och är byggnadsminne enligt Kulturmiljölagen sedan 18 januari 1999.[3] Byggnaderna ägs och förvaltas av Castellum – tidigare Eklandia Fastighets AB i Göteborg.[4]
Historik
[redigera | redigera wikitext]Bebyggelsen på dåvarande fastigheterna Inom Vallgraven 35:4 och 35:5 - numera del av fastigheten 35:17 - är uppförda 1807. De byggdes för i huvudsak bostadsändamål och har senare delvis förändrats för småindustri, handel och kontor. Numera inrymmer de åter i huvudsak bostäder. De utgör kvarterets äldsta bevarade lågskaliga stenhusbebyggelse. Fasaderna på Vallgatan 6 och 4 har olika stilkaraktär. Vallgatan 6 kännetecknas av en medeltidsromantisk tegelarkitektur och Vallgatan 4 av nyrenässansens dekorativa utformning av fasad och tak. Den senare härrör från en omgestaltning av Vallgatan 4 år 1882. I samband med denna tillkom vindsvåningen med sitt höga mansardtak och T-postfönstren samt en rundad utbyggnad med tegelfasad mot gården för ny huvudtrappa.[5]
Fråga om byggnadsminnesförklaring av kvarteret väcktes 1986, då stora delar av den anrika bebyggelsen i cityområdet var utsatt för ett starkt exploateringstryck. Större delen av kvarteret Sidenvävaren har under 1990-talet förnyats genom ny- och ombyggnad. Ombyggnad av kvarterets byggnader genomfördes 1991–93 varvid bland annat gårdarnas och fönstrens genuina karaktär bibehölls. Gårdsflygeln nummerr 1C och uthuslängan 1D revs och återuppbyggdes i samband med angränsande nybyggnadsföretag, varvid den för gårdsmiljön betydelsefulla fasadmuren i tre våningars höjd, tillhörande husnr 1C, bibehölls och uthuslängan rekonstruerades.[6]
Beskrivning
[redigera | redigera wikitext]
Byggnadsminnet består av två bevarade stenhus, Vallgatan 6 /Magasinsgatan 13 (husnr 1A), och Vallgatan 4 (husnr 1B), med en till större delen nybyggd gårdsflygel (husnr 1C) samt ett rekonstruerat uthus (husnr 1D). Samtliga på fastigheten Inom Vallgraven 35:17, i sydöstra hörnet av kvarteret Sidenvävaren, i korsningen Magasinsgatan/Vallgatan. Stenhusen är uppförda i tre våningar och har enkelsidiga gårdsflyglar placerade rygg mot rygg mot angränsande byggnader, vilka åtskiljer och omger två kringbyggda gårdar (se situationsplan). Husen är uppförda för i huvudsak bostadsändamål och senare delvis förändrade för småindustri, handel och kontor.
Husen utgör kvarterets äldsta bevarade lågskaliga stenhusbebyggelse och utgör en för Göteborgs "City" karakteristisk stadsbild. Bebyggelsen i kvarteret Sidenvävaren som helhet speglar det ursprungliga stadsområdets förändring i samband med bränderna vid sekelskiftet 1800 och cityomvandlingen sedan 1800-talets mitt. Bebyggelsestrukturen med små trånga gårdsrum respektive helt överbyggda gårdar är typisk för utvecklingen av Göteborgs stadskärna till "City" sedan denna utveckling på 1860-talet börjat ge utslag i stadens utseende. Exteriören och de välbevarade interiörerna belyser därtill de växlande borgerliga arkitekturidealen och levnadsförhållandena under 1800-talet.
De aktuella byggnaderna representerar en arkitektonisk stilutveckling med göteborgska särdrag. Särskilt karakteristiska drag exteriört är:
1. Det traditionsrika grågula teglet, dels som medeltidsromantisk fasadarkitektur (husnr 1A, Vallgatan 6 / Magasinsgatan 13), dels som anspråkslös "konstruktiv" bakgårdsarkitektur (Vallgatan 4, husnr 1B-C). Göteborg utgör av tradition en centralort på Sveriges västkust för gult klinkerartat tegel som väderbeständigt fasadmaterial, en arkitektur med ursprung i Nordeuropas kustområden (Nederländerna, Tyskland och Sydskandinavien). Byggnaderna 1A och 1C utgör exemplariska prov på den i 1800-talets Göteborg rikligt representerade gultegelarkitekturen med importerat "flensburgertegel".
2. Putsfasaden och den påbyggda vindsvåningen på Vallgatan 4 med sitt höga mansardtak och fönster av typ T-post, resultatet av en omgestaltning 1882 med nyrenässansens dekorativa utformning av fasad och tak. I samband därmed gjordes en rundad utbyggnad för ny huvudtrappa mot gården med tegelfasad.
3. De rustika men intima gårdsmiljöerna, präglade av gatstensbeläggningen och enkla fasader i ljus slätputs eller tegel och fönster av typ korspost med spröjsade undre bågar.
Bland interiörerna utmärker sig särskilt huvudtrapphusen Vallgatan 4 och 6 genom utsmyckningen av väggar och golv i respektive tidsanda från 1882 och 1867. Egenartade och i Göteborg och numera unika inslag av 1800-talets byggnadsskick i stadsmiljö är avträdets inbyggande under bostadsvåningarna i gårdshuset (husnr 1A) samt ljusbrunnen, ett sekundärt dagerinsläpp från en lanternin på taket till ett fönsterlöst trapphus (husnr 1C).
Vid en ombyggnad 1991-93 revs delar av gårdshuset nr 1C - flygeln väster om trapphuset - varvid den för gårdsmiljön betydelsefulla gårdsfasaden bibehölls då huset återuppbyggdes i samband med angränsande nybyggnadsföretag. Uthuslängan 1D revs, men rekonstruerades beträffande det yttre utseendet. Den nya byggnaden inrymmer soprum. För samtliga byggnader kunde gårdarnas och fönstrens genuina karaktär bibehållas. Olika karakteristiska utföranden av dörrar, foder, socklar och fönster i respektive byggnader är renoverade eller nytillverkade lika de befintliga.[6]
I trapphusen på Vallgatan 6 och Magasinsgatan 13 finns ursprungliga mönstrade golv, kalkstenstrappor och sirligt utformade järnräcken med växtmotiv samt pardörrar. Huset har en originellt utformad port mot Vallgatan och en ålderdomlig, kringbyggd gård med valv i portgången.[7]
Övriga hus och tomter inom kvarteret
[redigera | redigera wikitext]Magasinsgatan 11 (Sidenvävaren 35:3)
[redigera | redigera wikitext]
Kungsgatan 17 (Sidenvävaren 35:3)
[redigera | redigera wikitext]Kungsgatan 15 (Sidenvävaren 35:11)
[redigera | redigera wikitext]Kungsgatan 13 - Kaserntorget 1-2 (Sidenvävaren 35:12)
[redigera | redigera wikitext]

Kaserntorget 3-5 - Vallgatan 1-2 (Sidenvävaren 35:15)
[redigera | redigera wikitext]Karta
[redigera | redigera wikitext]- Kvarteret Sidenvävaren, karta från Lantmäteriet.
Referenser
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ↑ Kvarteret Sidenvävaren, karta från Lantmäteriet.
- ↑ Plan för kvarteret Sidenvävaren.
- ↑ Beslut om byggnadsminne för "Kvarteret Sidenvävaren", Länsstyrelsen i Västra Götalands län och Riksantikvarieämbetet.
- ↑ Fastigheterna Inom Vallgraven 35:17, Castellum – tidigare Eklandia Fastighets AB.
- ↑ Lönnroth 2003, s. 73-74, 304, 306, 309.
- 1 2 "Kvarteret Sidenvävaren", Länsstyrelsen i Västra Götalands län och Riksantikvarieämbetet.
- ↑ Lönnroth 2003, s. 73, 306.
Webbkällor
[redigera | redigera wikitext]- Kvarteret Sidenvävaren, karta från Lantmäteriet. Läst 7 juli 2014.
- Plan för kvarteret Sidenvävaren. Läst 22 maj 2014.
- "Kvarteret Sidenvävaren", Länsstyrelsen i Västra Götalands län och Riksantikvarieämbetet. Läst 22 maj 2014.
- Fastigheten Inom Vallgraven 35:17, Eklandia Fastighets AB. Läst 23 maj 2014.
- Beslut om byggnadsminne för "Kvarteret Sidenvävaren", Länsstyrelsen i Västra Götalands län och Riksantikvarieämbetet. Läst 23 maj 2014.
Skriftliga källor
[redigera | redigera wikitext]- Lönnroth Gudrun, red (2003). Hus för hus i Göteborgs stadskärna. Göteborg: Stadsbyggnadskontoret. Libris 9326427. ISBN 91-89088-12-3, s. 72-74, 304, 306 och 309.
Vidare läsning
[redigera | redigera wikitext]- Tomterna i Kvarteret Sidenvävaren, Olga Dahl: Göteborgs tomtägare 1637-1807.
- Olga Dahl: Göteborgs tomtägare 1637-1807, 2004. Första roten, tomt 56.
- Olga Dahl: Göteborgs tomtägare 1637-1807, 2004. Första roten, tomt 57.
- Olga Dahl: Göteborgs tomtägare 1637-1807, 2004. Första roten, tomt 58.
- Olga Dahl: Göteborgs tomtägare 1637-1807, 2004. Andra roten, tomt 43.
- Olga Dahl: Göteborgs tomtägare 1637-1807, 2004. Andra roten, tomt 44.
- Olga Dahl: Göteborgs tomtägare 1637-1807, 2004. Andra roten, tomt 45.
- Olga Dahl: Göteborgs tomtägare 1637-1807, 2004. Andra roten, tomt 46.
- Olga Dahl: Göteborgs tomtägare 1637-1807, 2004. Andra roten, tomt 47.
- Olga Dahl: Göteborgs tomtägare 1637-1807, 2004. Andra roten, tomt 48.
- Olga Dahl: Göteborgs tomtägare 1637-1807, 2004. Andra roten, tomt 49.
- Olga Dahl: Göteborgs tomtägare 1637-1807, 2004. Andra roten, tomt 50.
- Olga Dahl: Göteborgs tomtägare 1637-1807, 2004. Andra roten, tomt 51.
- Olga Dahl: Göteborgs tomtägare 1637-1807, 2004. Andra roten, tomt 52.
- Olga Dahl: Göteborgs tomtägare 1637-1807, 2004. Andra roten, tomt 53.
- Åström, Annette (2000). ”Oscar Almgren - sidenvävare.”. Hantverkare i Stockholm / [redaktör: Björn Hallerdt] (Stockholm : Samf. S:t Erik, 2000): sid. 105-114 : ill. (vissa i färg). Libris 3217284
- Fogelström, Per Anders (1981). Vävarnas barn: en roman från Stockholm på 1700-talet. Stockholm: Bonnier. Libris 7146447. ISBN 9100452270
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Hesekiel/sandlåda01.
&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&
Christina Larsson Malmberg
[redigera | redigera wikitext]| Christina Larsson Malmberg | |
| Christina Larsson Malmberg (2020) | |
| Födelsenamn | Christina Larsson |
|---|---|
| Född | 10 maj 1977 |
| Bakgrund | Sundsvall |
| Genre | Opera |
| Roll | Sopran |
| År som aktiv | 2003– |
| Webbplats | Christina Larsson Malmbergs officiella sida |
Christina Larsson Malmberg är född 10 maj 1977 i Sundsvall i Västernorrlands län. Hon påbörjade sina sångstudier vid Det Kongelige Danske Musikkonservatorium i Köpenhamn. Där tog hon en Masterexamen 2006. Hon har även en Masterexamen i tidig musik från Kungliga Musikhögskolan i Stockholm 20xx.
Christina Larsson Malmberg is a Swedish soprano with a Bachelor and Master’s exam from The Royal Danish Academy of Music and a Master in Early Music from The Royal College of Music in Stockholm. She regularly tours nationally and internationally with opera, sacred repertoire and chamber music and is a regular soloist with, among others, Copenhagen Soloists. She is also singer in ”Operabyrån”, an opera company that was appointed Artists in Residence at Scenkonst Sörmland during 2018 and currently has a multi-year collaboration with recurring performances and concerts at Konserthuset Stockholm (the Concert Hall in Stockholm).
Christina has had music written to her several times, for example the opera Ingjutet i mitt hjärta, inspired by the life of Antonia Bembo (1640-1720). Other engagements to be mentioned are Sångfågeln (Francesca Caccini), Mystikens Systrar with music composed by nuns from the 800 to the 1600s, L’Orfeo with Copenhagen Soloists performed in Denmark, Hänsel und Gretel in Copenhagen and Lovisa Ulrika, a chamber opera with Swedish 18th century music at Confidencen, Vadstena-Akademien and on tour in Sweden.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]- Utdrag ur föreställningen Lovisa Ulrika, intervjuer med producenterna Catalina Langbom och Christina Larsson Malmberg. Liveupptagning från Eric Ericsonhallen 2010-05-21, YouTube.
&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&
Nordisk medicin
[redigera | redigera wikitext]| Kategorier | Medlemsskrift för nordiska läkare |
|---|---|
| Utgivningsfrekvens | Cirka 10 nummer/år |
| Utgivare | Foreningen Nordisk Medicin |
| Upplaga | cirka 61 000 exemplar |
| Räckvidd | Norden |
| Första numret | 1939 |
| Sista numret | 1998 |
| Bolag | Stiftelse |
| Land | |
| Språk | Svenska, Norska, Danska |
| ISSN | ISSN 1651-3770 |
Nordisk medicin var under åren 1939-1998 en månatligt medlemsblad för läkarförbunden i de nordiska länderna – Sveriges läkarförbund, Den norske lægeforening, Finlands läkarförbund, Almindelige danske lægeforening, Læknafélag Íslands – och Foreningen Nordisk Medicin i samarbete med Nordisk federation för medicinsk undervisning.[1] Medlemsbladet grundades 1939 och upphörde 1998. Det trycktes av Mercator i Helsingfors på flera språk och hade 1992 en upplaga på cirka 61 000 exemplar.[2]
Referenser
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]Tryckta källor
[redigera | redigera wikitext]- Nationalencyklopedin (1994). NE HF band 14. NE Nationalencyklopedin. sid. 229. Libris 16945544. ISBN 978-91-976241-3-8
- (på flera språk) Nordisk medicin. Stockholm: Nordisk medicin. 1939-1998. Libris 8258089
[[Kategori:Svenska tidskrifter [[Kategori:Tidskrifter startade 1939 [[Kategori:Tidskrifter nedlagda 1998 [[Kategori:Svenskspråkiga tidskrifter
&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&
Henry Larsson
[redigera | redigera wikitext]
Henry Larsson, född den x december 193x, död den xx mars 200x, fotbollsspelare, anfallare, svensk mästare för IF Elfsborg 1961. Larsson kom från Falkenberg till Elfsborg som junior. Debuterade i A-laget 1952 och kom att spela i Gulsvart till 1968. Var under dessa år en av föreningens främsta spelare. Det blev under åren två landskamper 1961 och 1965. Kanske delvis beroende på att Elfsborg under åren 1954-1960 spelade i näst högsta serien. Henry Larsson var en viktig och rutinerad kugge i det lag som vann Allsvenskt guld 1961. Var även med om att vinna Stora silver 1965. Under de Allsvenska åren blev det 70 mål på 217 matcher. Han vann den allsvenska skytteligan 196x med xx gjorda mål. Där utöver spelade Henry för Elfsborg sex säsonger i näst högsta serien.
&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&
Wigar Bartholdson
[redigera | redigera wikitext]| Wigar Bartholdson | ||||
| Wigar Bartholdson med IF Elfsborgs guldlag 1961. | ||||
| Personlig information | ||||
|---|---|---|---|---|
| Födelsedatum | 7 maj 1938 | |||
| Födelseland | ||||
| Juniorlag | ||||
| ||||
| Seniorlag* | ||||
| ||||
| * Antal matcher och mål i seniorlag räknas endast för de inhemska ligorna. | ||||
Rolf Åke Wigar Bartholdson, född den 7 maj 1938, fotbollsspelare, anfallare, svensk mästare för IF Elfsborg i 1961.
Wigar Bartholdson kom till IF Elfsborg från Herrljunga SK som junior i mitten på 1950-talet. De första åren i gulsvart gjorde han sig ett namn ett namn som anfallare och målskytt. Han var känd för sin placeringsförmåga i straffområdet. På 72 matchen i näst högsta serien gjorde han 49 mål. Under åren i Allsvenskan blev det 17 mål på 152 matcher. Då ska man notera, att Bartholdson under säsongerna i Allsvenskan tog steget ner från anfallet för att spela på mittfältet och i vissa fall även som högerback. Hans sista säsong i Elfsborg blev 1967.
Han har via sitt företag Pulsen AB i många år varit sponsor till IF Elfsborg.
&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&
Sigvard ”Kallinge” Pettersson
[redigera | redigera wikitext]Sigvard "Kallinge" Pettersson (1928–2002) was in the 1950s a celebrated Swedish footballer and a centre forward in the classical 2-3-5 formation, who during his career in Landskrona BoIS represented the club at 312 occasions and scored 297 goals. An average of 0.95 goals per game. Through the first 99 years of Landskrona BoIS' history, only Harry "Hacke" Dahl and Sonny Johansson have scored more goals for the club. His nickname "Kallinge" came from the small Blekinge village where he grew up. During the later part of his many years in Landskrona BoIS he played together with Hasse "HP" Persson in the front.[1] In the 1980s he was running a smaller tobacco shop in Landskrona. He died in 2002 at age 73.[2]
References
[redigera | redigera wikitext]- ↑ http://www.svenskafans.com/fotboll/7885.aspx
- ↑ ”Archived copy”. Archived copy. Arkiverad från originalet den 2014-10-09. https://web.archive.org/web/20141009191811/http://hd.se/landskrona/2007/01/27/maalkung-i-skuggan-av-den-store-2/. Läst 9 augusti 2014.
{{DEFAULTSORT:Pettersson, Sigvard Category:Swedish footballers]] Category:Landskrona BoIS players]] Category:1928 births]] Category:2002 deaths]] Category:Association football forwards]]
&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&&
Navbox
[redigera | redigera wikitext]I Västra Götalands län fanns det i september 2021 290 anläggningar, som enskilda byggnadsminnen (258) och statliga byggnadsminnen (32).
Variant 8:1
[redigera | redigera wikitext]Inkluderar även 2017 års båda tillskott; Broströmska stiftelsen och Göteborgs konstmuseum. Sammanlagt finns det nu 92 artiklar för 86 BM/SBM i Göteborgs kommun.
Ny variant med alla byggnadsminnen grupperade efter "Innerstaden", "Mellanstaden" och "Ytterstaden". Ordningen är alfabetisk i respektive grupp. Undantaget är att Känsös olika delobjekt ligger efter "Känsö".
{{Navbox |state= uncollapsed |title= Byggnadsminnen i Göteborgs kommun
|list1 =
| Gullbergsvass, Haga, Inom Vallgraven, Nordstaden, Stampen | Ahlbergska huset · Allégården · Bergslagsbanans stationshus · Börsen · Centralstationen · Chalmerska huset · Domkyrkobrunnen · Engelska kyrkan · Feskekôrka · Frimurarehuset · Gamla Tullen · Gegerfeltska villan · Gullbergsbrohemmet{{·}Hagabadet · Kronhusområdet · Kvarteret Fanjunkaren · Kvarteret Furiren · Kvarteret Fänriken · Kvarteret Grenadieren · Kvarteret Korpralen · Kvarteret Landsknekten · Kvarteret Löjtnanten · Kvarteret Majoren · Kvarteret Sidenvävaren · Landsstatshuset · Lilla Torget 3 · Lilla Torget 4 · Mariagården · Ostindiska huset · Posthuset · Residenset · Rådhuset · Sahlgrenska huset · Saluhallen · Skansen Kronan · Skansen Lejonet · Stadshuset · Synagogan · Telegrafverket · Wenngrenska huset · Åkermanska huset
}} | |||||
| ||||||
| ||||||