Läkare

Läkaren, målning av Samuel Luke Fildes 1891.

En läkare är en person som har utbildning och behörighet att utöva läkaryrket. Läkare arbetar med att förebygga, diagnostisera och behandla sjukdomar och skador samt med andra medicinska åtgärder inom hälso- och sjukvården. I vardagligt tal används ibland doktor som benämning på en läkare, men doktor kan även avse en person som har doktorsexamen och är därför inte synonymt med läkare.

I Sverige är läkare ett ensamrättsyrke och yrkestiteln är skyddad. För att vara behörig att utöva läkaryrket krävs som huvudregel svensk läkarlegitimation. Även den som har fått ett särskilt förordnande att utöva läkaryrket kan vara behörig. Ett särskilt förordnande är tidsbegränsat och gäller en viss tjänst.

Utbildning i Sverige

För att bli läkare i Sverige krävs läkarexamen från universitet eller högskola och, för att utöva läkaryrket, läkarlegitimation eller särskilt förordnande. Sedan höstterminen 2021 omfattar det svenska läkarprogrammet sex år och 360 högskolepoäng. Utbildningen är legitimationsgrundande, vilket innebär att läkarexamen enligt den nya utbildningsordningen kan ligga till grund för ansökan om läkarlegitimation utan att allmäntjänstgöring (AT) först behöver genomföras.

Efter läkarexamen ansöker den examinerade om läkarlegitimation hos Socialstyrelsen. Legitimationen ger behörighet att utöva läkaryrket och innebär även rätt att använda den skyddade yrkestiteln läkare.

För personer som har avlagt läkarexamen enligt den äldre svenska utbildningsordningen gäller andra bestämmelser. Den äldre utbildningen omfattade 5,5 år och följdes av allmäntjänstgöring (AT), som normalt skulle pågå i minst 18 månader. Efter fullgjord AT kunde läkaren ansöka om läkarlegitimation. AT och den äldre utbildningsordningen finns fortfarande kvar som övergångsordning för de läkare som omfattas av de äldre bestämmelserna.

Specialisering

Efter legitimation kan läkaren genomgå specialiseringstjänstgöring (ST) för att uppnå specialistkompetens. Enligt det nuvarande regelverket är bastjänstgöring (BT) den inledande delen av specialiseringstjänstgöringen och inte en separat utbildning som måste genomföras före ST. En läkare som genomgår BT benämns BT-läkare och en läkare som genomgår övriga delar av specialiseringstjänstgöringen benämns ST-läkare.

För läkare som omfattas av det nya regelverket ska specialiseringstjänstgöringen motsvara minst fem år och sex månaders heltidsarbete. BT ska omfatta minst sex månaders tjänstgöring och är en del av denna tid.

Efter uppfyllda krav kan läkaren ansöka hos Socialstyrelsen om bevis om specialistkompetens. Läkaren kan därefter benämnas specialistläkare.

Läkare kan även genomgå ytterligare specialistutbildning eller utbildning och forskning inom exempelvis forskarutbildning. Svensk specialistkompetens är indelad i basspecialiteter, grenspecialiteter och tilläggsspecialiteter.

Äldre utbildningsordning

Före införandet av det nya sexåriga läkarprogrammet var läkarprogrammet 5,5 år långt. Efter läkarexamen behövde läkaren genomföra AT för att kunna få svensk läkarlegitimation. AT omfattade minst 18 månaders tjänstgöring och avslutades med ett AT-prov. Den som omfattades av den äldre utbildningsordningen kan fortfarande behöva genomföra AT.

Vikariat före legitimation

Läkarstudenter kan under vissa förutsättningar tjänstgöra som läkare med särskilt förordnande innan de fått legitimation. Sedan den 1 februari 2026 krävs för studenter som genomgår läkarutbildningen i Sverige att studierna är fullgjorda till och med termin 10 med godkända kurser och prov. Ett särskilt förordnande för en svensk läkarstudent får inte avse tjänst inom primärvården.

Den tidigare möjligheten för studenter som hade fullgjort termin 9 att få sådant förordnande upphörde den 31 januari 2026. Uppgiften om termin 9 som aktuell behörighetsgräns förekommer därför i äldre källor men gäller inte längre för nya förordnanden.

Läkarutbildningar

Läkarprogrammet ges vid följande svenska universitet:

• Karolinska Institutet
• Uppsala universitet
• Lunds universitet
• Linköpings universitet
• Göteborgs universitet
• Umeå universitet
• Örebro universitet

Yrkesutövning

Läkare arbetar inom flera delar av hälso- och sjukvården, bland annat i primärvård, slutenvård, psykiatri, akutsjukvård, företagshälsovård och olika medicinska specialistområden. Läkare kan även arbeta med forskning, undervisning, myndighetsarbete, administration och andra uppgifter där medicinsk kompetens används.

Läkaryrket omfattar bland annat medicinsk diagnostik, behandling, prevention, rehabilitering och uppföljning. Vilka arbetsuppgifter en enskild läkare utför beror bland annat på kompetens, specialitet, arbetsplats och verksamhetens organisation.

Etik

Läkaryrket omfattas av lagstiftning och professionella etiska regler. Sveriges läkarförbund har etiska regler som riktar sig till läkare och bland annat behandlar patientens självbestämmande, vetenskap och beprövad erfarenhet, tystnadsplikt, diskriminering, medicinsk prioritering och läkarens ansvar gentemot patienter och kollegor.

Någon statligt föreskriven svensk läkared behöver inte avläggas för att erhålla läkarlegitimation. Internationellt finns däremot World Medical Associations Declaration of Geneva, även kallad The Physician's Pledge. Den antogs ursprungligen 1948 och ändrades senast 2017.

Facklig och vetenskaplig organisering

Sveriges läkarförbund är ett fack- och professionsförbund för läkare och ingår i Saco. Förbundet arbetar bland annat med arbetsvillkor, utbildning, forskning, etik och professionsfrågor.

Vid utgången av 2025 hade Sveriges läkarförbund 60 509 medlemmar.

Svenska Läkaresällskapet är en vetenskaplig professionsorganisation för läkare.

Se även

• Läkare i Sverige
• Läkarlegitimation
• Specialiseringstjänstgöring
• Bastjänstgöring
• Allmäntjänstgöring
• Medicinska specialiteter
• Specialistläkare
• Tandläkare
• Veterinär
• Doktor
• Kvacksalvare