Spärregler i allmänna val

Spärregler i allmänna val eller småpartispärr kallas de regler som hindrar eller försvårar för de minsta partierna att få mandat i allmänna val.

Spärregler för representation i det nationella parlamentet olika länder

Europa

Europa

Land Valspärr Parlament Anmärkning Malta Naturlig valspärr 12 % Parlamentet På grund av valkretsarnas storlek Irland Naturlig valspärr 8–12 % Dáil Éireann 3–5 mandat per valkrets Liechtenstein 8 % Lantdagen Andorra 7,14 % Generalrådet Turkiet 7 % Stora nationalförsamlingen 7 % för partier och flerpartiallianser Belgien 5 % Representantkammaren 5 % gäller på valkretsnivå, ingen nationell valspärr. Estland Riigikogu Georgien Parlamentet Island Alltinget Endast för utjämningsmandat Kazakstan Parlamentet Kosovo Parlamentet Kroatien Parlamentet På valkretsnivå; ingen nationell valspärr Lettland Saeima Litauen Seimas 7 % för partiallianser Moldavien Parlamentet 3 % för partilösa kandidater; 12 % för partiallianser Monaco Nationalrådet Polen Sejmen 8 % för allianser; 0 % för etniska minoriteter Rumänien Deputeradekammaren 10 % för allianser Ryssland Statsduman San Marino Stora och allmänna rådet Slovakien Nationalrådet 7 % för två- och trepartiallianser; 10 % för allianser med fyra eller fler partier Tjeckien Deputeradekammaren 8 % för tvåpartiallianser; 11 % för flerpartiallianser Tyskland Förbundsdagen 0 % för partier som representerar etniska minoriteter Ukraina Parlamentet Ungern Nationalförsamlingen 10 % för tvåpartiallianser; 15 % för flerpartiallianser; 0,26 % för etniska minoriteter Armenien 4 % Nationalförsamlingen 8 % för allianser med högst tre partier; 10 % för allianser med fyra eller fler partier. Bulgarien Nationalförsamlingen Norge Stortinget Endast för utjämningsmandat Slovenien Nationalförsamlingen Sverige Riksdagen 12 % på valkretsnivå Österrike Nationalrådet Cypern 3,6 % Representanthuset Albanien 3 % Parlamentet 5 % för flerpartiallianser Bosnien och Hercegovina Parlamentariska församlingen På valkretsnivå; ingen nationell valspärr. Grekland Parlamentet Italien Parlamentet 10 % för partiallianser; särskilda regler för partier inom allianser Montenegro Parlamentet Särskilda regler gäller för minoritetslistor Serbien Nationalförsamlingen 0 % för etniska minoriteter Spanien Deputeradekammaren På valkretsnivå Danmark 2 % Folketinget Gäller för utjämningsmandat. Ett parti kan även tilldelas mandat genom att vinna ett kretsmandat eller uppnå en regional röstkvot. Nederländerna 0,67 % Andra kammaren Motsvarar ungefär en mandatandel Finland Ingen Riksdagen Hög naturlig valspärr på grund av flera valkretsar Frankrike Nationalförsamlingen Nordmakedonien Parlamentet Hög naturlig valspärr på grund av flera valkretsar Portugal Republikens församling Hög naturlig valspärr på grund av flera valkretsar Schweiz Nationalrådet Hög naturlig valspärr i vissa valkretsar Storbritannien Underhuset Majoritetsval

Afrika

Afrika
Land Valspärr Parlament Anmärkning Benin 10 % Nationalförsamlingen Moçambique 5 % Republikförsamlingen Rwanda 5 % Deputeradekammaren Burundi 2 % Nationalförsamlingen Namibia Naturlig valspärr cirka 0,69 % Nationalförsamlingen 6 ledamöter utses av presidenten Lesotho Naturlig valspärr cirka 0,4 % Nationalförsamlingen Sydafrika Naturlig valspärr cirka 0,2 % Nationalförsamlingen

Asien och Oceanien

Asien och Oceanien

Land Valspärr Parlament Anmärkning Kirgizistan 5 % Högsta rådet Dessutom minst 0,5 % av rösterna i var och en av landets sju regioner Fiji Parlamentet Nya Zeeland Representanthuset Ett parti kan även få mandat genom att vinna ett mandat i en valkrets Taiwan Legislativa Yuan Tadzjikistan Representanthuset Östtimor 4 % Nationalparlamentet Indonesien Representanthuset Israel 3,25 % Knesset Nepal 3 % Representanthuset 3 % inom det proportionella valsystemet och minst ett mandat genom majoritetsval Sydkorea Nationalförsamlingen 5 valkretsmandat Palestina 2 % Lagstiftande rådet Filippinerna Representanthuset Andra partier kan fortfarande få mandat om 20 % av mandaten inte har fyllts Thailand Naturlig valspärr cirka 0,1 % Representanthuset Australien Ingen Representanthuset Majoritetsval i enmansvalkretsar

Nordamerika och Karibien

Nordamerika och Karibien

Land Valspärr Parlament Anmärkning Guatemala 5 % Deputeradekongressen Nicaragua 4 % Nicaraguas nationalförsamling Panama 4 % Panamas nationalförsamling El Salvador 3 % El Salvadors lagstiftande församling Mexiko 3 % Mexikos deputeradekammare Honduras 2 % Honduras nationalkongress Antigua och Barbuda Ingen Antiguas och Barbudas representanthus Bahamas Bahamas representanthus Barbados Barbados representanthus Costa Rica Costa Ricas lagstiftande församling Dominica Dominicas representanthus Dominikanska republiken Deputeradekammaren Grenada Grenadas representanthus Haiti Haitis deputeradekammare Jamaica Jamaicas representanthus Kanada Kanadas underhus Kuba Kubas nationalförsamling Saint Kitts och Nevis Representanthuset Saint Lucia Representanthuset Saint Vincent och Grenadinerna Representanthuset Trinidad och Tobago Trinidad och Tobagos representanthus USA USA:s representanthus

Sydamerika

Sydamerika

Land Valspärr Parlament Anmärkning Peru 5 % Perus kongress Argentina 3 % Deputeradekammaren Bolivia Deputeradekammaren Colombia Representanthuset Uruguay 1 % Representanthuset Chile Ingen Deputeradekammaren Barbados Representanthuset Brasilien Deputeradekammaren Ecuador Ecuadors nationalförsamling Jamaica Representanthuset Kuba Nationalförsamlingen Paraguay Deputeradekammaren Trinidad och Tobago Representanthuset

Länder utan spärregler

• Nederländerna saknar formella spärregler. Då generalstaternas andra kammare har 150 platser och hela landet utgörs av en valkrets räcker det att ett parti får 1/150 av rösterna (omkring 0,67 %) för att ta ett mandat.

Metoder

Regler om minsta andel av rösterna

Flera länder har regler som innebär att ett parti måste nå en viss andel av de avgivna rösterna för att få delta vid fördelningen av mandat.

Övriga metoder

• Enmansvalkretsar gynnar stora och regionalt starka partier (som t.ex. Scottish National Party) på bekostnad av mindre partier med ett jämnare nationellt stöd (som t.ex. Liberaldemokraterna i Storbritannien).
• Antalet mandat som finns att fördela i varje valkrets skapar en "naturlig spärr" eller "dold röstspärr". I ett helt proportionellt valsystem är den röstandel som behövs för att ett parti ska vara säkert på att få ett mandat ${\frac {1}{n+1}}+\varepsilon$ där $n$ är antalet mandat och $\varepsilon$ är minsta möjliga andel röster. I ett val om fyra mandat krävs alltså en andel om drygt 20 % för att ett parti säkert ska få ett mandat. Den viktigaste faktorn som påverkar den naturliga spärren är antalet mandat som ska utses i valdistriktet. Även systemet att fördela mandat, antalet konkurrerande partier och den politiska församlingens totala storlek påverkar. Den lägsta röstandel som kan ge ett mandat påverkas av andelen röster som lagts på konkurrerande partier som inte får något enda mandat. Metoden att fördela mandat påverkar också den naturliga spärren.
• Systemet för att fördela mandat, d’Hondts metod, uddatalsmetoden eller jämkade uddatalsmetoden påverkar utfallet för de minsta partierna. d'Hondts metod är mer gynnsam för stora partier, medan uddatalsmetoden är mer gynnsam för små partier. I den jämkade uddatalsmetoden som den används i Sverige divideras alla partiers röstetal med 1,2 innan utdelningen av mandat påbörjas. Det innebär att det blir svårare för partier att få sitt första mandat, vilket i praktiken innebär en spärr.

Spärregler i Sverige

Riksdagen

Fyraprocentsspärren kallas den regel i Regeringsformen som föreskriver att endast partier som får minst fyra procent av rösterna i riksdagsval i Sverige får delta i fördelningen av platser (mandat) i Sveriges riksdag . Även i svenska val till Europaparlamentet tillämpas fyraprocentsspärren. Fyraprocentsspärren infördes vid den partiella författningsreformen 1968. Som ett av skälen angavs risken för splittring i riksdagen som skulle försvåra för starka, handlingskraftiga regeringar. Danmark användes som avskräckande exempel eftersom det stora antalet småpartier där påståtts försvårat parlamentariska kompromisser.

Endast partier som har fått minst fyra procent av rösterna i hela riket deltar i fördelning av mandat till riksdagen. Ett sådant parti deltar i fördelningen av de 310 fasta mandaten i riksdagsvalkretsarna och de 39 utjämningsmandaten som ska se till att antalet riksdagsplatser fördelas proportionerligt. Ett parti som kommer över denna gräns får därför minst 14 mandat i riksdagen.

Ett undantag från regeln är emellertid om partiet istället får tolv procent av rösterna i en valkrets. Ett sådant parti deltar i fördelningen av fasta mandat i den valkretsen, men får inga utjämningsmandat. I de minsta valkretsarna, till exempel Gotlands län (två fasta mandat 2010), Blekinge län (fem fasta mandat 2010) eller Jämtlands län (fyra fasta mandat 2010), är det dock inte säkert att tolv procent eller strax däröver räcker till att få något mandat, även om partiet får delta i själva fördelningen av mandat. I Gotlands läns valkrets krävs det exempelvis att ett parti måste bli störst eller näst störst för att få ta del av de två mandaten, även om utjämningsmandaten uppväger denna effekt. Till dags dato har aldrig något parti fått minst tolv procent i en valkrets utan att samtidigt få minst fyra procent i hela landet. De få tillfällen då partier har varit relativt nära har varit:

• Kristdemokraterna, då under namnet KDS, fick 10,6 % i Jönköpings län i 1988 års riksdagsval. KDS ställde upp i valet i hela landet (och fick 2,9 % av rösterna i hela riket), men hoppades på att partiledaren Alf Svensson skulle kunna nå 12 % i sin hemvalkrets, som historiskt varit partiets starkaste fäste. Som jämförelse fick partiet 11,6 % i Jönköpings län i landstingsvalet 1988. Även i tidigare val var resultatet i detta län mycket högt jämfört med rikssnittet.
• Norrbottenspartiet fick 9,1 % i Norrbottens län i 2002 års riksdagsval.
• Sverigedemokraterna fick 7,1 % i Skåne läns västra i 2006 års val.
• Feministiskt initiativ fick 7,18 % i Stockholms kommun i 2014 års riksdagsval.

Fyraprocentsspärren skulle kunna tänkas uppmuntra till partisammanslagningar och valteknisk samverkan, för att öka chanserna att komma in i riksdagen. Under perioden 1970-2025 har inget parti som redan funnits i riksdagen slagits ihop med andra partier. Den enda gången då ett parti som redan funnits i riksdagen deltagit i valteknisk samverkan var 1985, då Centerpartiet och KDS (Kristdemokraterna) deltog i valteknisk samverkan under namnet Centern. KDS dåvarande partiledare Alf Svensson fick en riksdagsplats genom denna samverkan.

Spärrar i andra val

I svenska regionval finns en spärr på tre procent. I kommunalvalen fanns tidigare inga spärrar och inte heller några utjämningsmandat. Efter den senaste ändringen av vallagen som trädde i kraft 2015 och som tillämpades i de allmänna valen 2018 finns det nu en spärr på två procent för kommuner som utgör en enda valkrets och en spärr om 3 procent för kommuner indelade i flera valkretsar.

Partistöd utgår i Sverige till partier som fått 2,5 % av rösterna, även om de faller under fyraprocentsspärren och står utanför riksdagen. Vid sidan av partistödet erbjuds partierna av Valmyndigheten också gratis upptryckning av valsedlar, om de är representerade i kommun- eller regionfullmäktige eller om de i något av de två senaste riksdagsvalen har fått minst 1,0 % av rösterna i hela landet. Andra partier får betala en avgift för upptryckning av valsedlar plus att valmyndigheten inte lägger ut valsedlar för de partier som inte klarat 1 procent vilket gör att de måste betala och lägga ut valsedlarna i vallokalerna själva. Partier som inte tidigare fått minst 1,0 % av rösterna i de två senaste riksdagsvalen, får sina kostnader för valsedlar betalade i efterhand om de skulle få minst 1,0 % av rösterna i riksdagsvalet.

Se även

• Proportionellt valsystem
• Andrahandsröst/Alternativröstning/Enkel överförbar röst, vilket förekommer både i Australien och Irland.