Skeppsvarv



Skeppsvarv är en skyddad arbetsplats, där det utförs reparationer eller nybyggnader av fartyg.[1]
Historik
[redigera | redigera wikitext]Det äldsta varvet i världen har ansetts var en anläggning från omkring 2400 i hamnstaden Lothal i nuvarande Gujarat i Indien.[2][3][4]
Vad som kan ha varit det äldsta stora varvet i Västerlandet har hittats vid den antika staden Pityussa på ön Dana utanför Turkiets medelhavskust. Under utgrävningar sedan 2015 har 274 slipar identifierats på ön. Denna siffra antyder att Danaöns varv kan ha varit det största varvet i världen i äldre tider. Bakom sliparna fanns verkstäder där utrustning för fartyg tillverkades, boendeutrymmen för skeppsbyggare och soldater, militära och religiösa byggnader, administrativa byggnader, stall för djur som behövdes för fartygsdragning och livsmedelsbehov, järnsmältning och gjuterier, bad, pirer samt vakttorn. Materialen i dessa strukturer återanvändes materialen från dessa strukturer i byggnader på annat håll under modern tid.[5] [6]
I Arsenale di Venezia i den venetianska republiken i dagens Italien massproducerades fartyg genom sammansättning av förproducerade komponeter.[7] När den var som störst på 1500-talet sysselsatte Arsenalen närmare 16.000 personer.
Skeppsvarv i Sverige
[redigera | redigera wikitext]Under vikingatiden byggdes fartyg lokalt på många platser runt kusterna. En industriell tillverkning påbörjades av Kronan 1522, då kung Gustav Vasa etablerade Stockholms skeppsgård utanför slottet Tre kronor som örlogsbas och skeppsvarv för krigsfartyg.
Sverige var under en tid under 1900-talet en av världens största varvsnationer, med storvarv som Eriksberg, Götaverken och Lindholmen i Göteborg, Uddevallavarvet i Uddevalla och Kockums i Malmö.
Se också
[redigera | redigera wikitext]Källor
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ↑ ”varv - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/varv-(2). Läst 31 maj 2021.
- ↑ Leshnik, Lawrence S.; Junghans, K. H. (October 1968). ”The Harappan 'Port' at Lothal: Another View”. American Anthropologist 70 (5): sid. 911–922. doi:. https://anthrosource.onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1525/aa.1968.70.5.02a00070.
- ↑ ”Archaeological remains of a Harappa Port-Town, Lothal”. Archaeological remains of a Harappa Port-Town, Lothal. UNESCO World Heritage Centre. https://whc.unesco.org/en/tentativelists/5918/. ”In close proximity to the enclosure identified as a warehouse, along the eastern side where a wharf-like platform, is a basin measuring 217 m long and 26 meters in width, identified as a tidal dock-yard.”
- ↑ ”This is Modi govt's plan for India's first National Maritime Museum in Gujarat's Lothal”. ThePrint. 9 March 2020. https://theprint.in/india/governance/this-is-modi-govts-plan-for-indias-first-national-maritime-museum-in-gujarats-lothal/376488/. ”Archaeological excavations discovered the oldest man-made dockyard – over 5,000 years old – in Lothal, located near the village of Saragwala in the Dholka Taluka of Ahmedabad district. [...] It was one of the southernmost cities, and the only port town, in the Indus Valley civilisation. [...] According to UNESCO, stone anchors, marine shells and seals possibly belonging to the Persian Gulf corroborate the use of the basin as a dockyard where boats would have sailed upstream from the Gulf of Cambay during high tide.”
- ↑ Hakan Öniz (redaktör):_Dana Island - The Greatest Shipyard of the Ancient Mediterranean, Archaeopress 2021
- ↑ Nick Nutter:_Dana Island: Turkey's Iron Age Shipyard and Ancient Naval Base den 6 april 2026 på www.nuttersworld.com
- ↑ Atauz, A.D. (2004): «Trade, piracy, and naval warfare in the central Mediterranean: The maritime history and archaeology of Malta» (PDF), Texas A&M University, Ph.D. Thesis. Arkivert fra 13. april 2021.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Skeppsvarv.