F�r�ndra v�rlden, b�rja med att k�pa Rej�la bananer

Fakta om bananen

- Allm�nt om bananer

- Banan inneh�ller ocks� vitaminer
- Bananodling

- Bananens historia
- Bananhandelns historia
- Bananmarknaden

- Den komplicerade bananpolitiken
- Rej�l handel � ett b�ttre liv
- Str�nga milj�krav
- Det finns efterfr�gan p� Rej�la bananer

- Ber�ttelse

- Internettips

- Producentprofil 1 (finsk)
- Producentprofil 2 (finsk)

   Foton utav bananproduktion

   KEPAs bananspr�k


Allm�nt
Banan �r det n�stviktigaste livsmedlet i de tropiska l�nderna. Varje �r produceras drygt 80 miljoner ton bananer, varav mindre �n 20 ton exporteras. Det finns tv� olika typer av bananer: den i Finland k�nda s�tbananen, som odlas f�r export, och mj�lbananen som i tropikerna anv�nds p� samma s�tt som potatis.

Mj�lbananen �r det viktigaste f�do�mnet i v�rlden n�st efter ris, vete och mj�lk. Konsumenterna i industril�nderna har vant sig vid att f� bananer som �r felfria till utseendet och d�rf�r anv�nds rikligt med gifter i bananproduktionen.

Bananen v�xer i Latinamerika, Afrika, Asien och V�stindien. S�tbananen kommer till 80 procent fr�n Latinamerika, d�r den mestadels odlas p� stora plantager.

Europeiska unionen �r en betydande bananimport�r: �ver 40 procent av de bananer som exporteras hamnar inom EU-omr�det. Inom EU konsumerar man ca 10 kilo bananer per inv�nare och �r. Finl�ndarna har ocks� fattat tycke f�r den gula frukten och till Finland importeras �ver 60 000 ton bananer per �r. Den finl�ndska bananimporten uppg�r �rligen till ett v�rde av ungef�r 300 miljoner mark. Finl�ndarna konsumerar ca 12 kilo banan per person och �r, men det �r inte mycket j�mf�rt med Uganda och Rwanda d�r �rskonsumtionen ligger p� 250 kilo per person. Ocks� i Papua Nya Guinea konsumerar man �ver 100 kilo banan om �ret per person..

I banan finns rikligt med potassium samt B-, A- och C-vitamin. Banan stimulerar �mnesoms�ttningen och uts�ndringen av slaggprodukter. Det p�st�s ocks� att banan har en lugnande inverkan p� nerverna. I alla fall stillar den hungern, smakar gott och �r den ypperligaste f�rdigpackade mats�ck.

Banan ans�gs tidigare helt obefogat vara fettbildande. Bananen �r ett utm�rkt mellanm�l �ven f�r bantaren och den stillar s�tsaksbeg�ret: 100 g banan inneh�ller 380 kilojoule n�r det t.ex. i motsvarande m�ngd choklad finns n�rap� sexfaldigt s� mycket energi. Banan inneh�ller lika lite fett som ananas, eller 0,4 g per 100 g banan. I banan finns rikligt med magnesium som organismen beh�ver f�r �mnesoms�ttningen samt f�r att nervsystem och muskler ska fungera.

Bananens anv�ndningsomr�den �r n�rap� obegr�nsade. Banan ger ett exotiskt inslag i broiler- och gr�nsaksr�tter samt en pigg smak i milkshake, yoghurt och sallader.

Bananplantan (Musa sapientum) h�r till musa-sl�ktet, vilket best�r av ca 50 olika arter. Den �r inte ett tr�d, utan h�r till gr�sv�xterna och �r n�rmast sl�kt med orkid�erna. Plantan ger frukt endast en g�ng och efter sk�rden sk�rs den ner och en ny planta s�tts i dess st�lle. Bananplantan �r ett�rig. Bananerna sk�rdas alltid gr�na och omogna.

F�r att skydda bananklasarna mot insekter, f�glar och h�rda vindar t�cks de under odlingen med plastp�sar som behandlats med gift. P�sen �stadkommer ocks� ett varmt mikroklimat som g�r att bananerna mognar snabbare. De giftiga p�sarna l�mnas att ligga l�ngs odlingarna eller hamnar i vattendragen och ger d�rmed upphov till avfallsproblem. P� m�nga plantager kantas odlingen av berg av plast. P� de plantager d�r r�ttvisem�rkta bananer odlas �tervinns plasten. Fr�n ett producerat kilo bananer uppst�r tv� kilo avfall, av vilket st�rsta delen �r bananstammen.

N�r bananerna mognat sk�rs klasarna loss fr�n stj�lken och h�ngs p� krokar f�sta p� en kabel. L�ngs kabeln f�rs bananerna sedan fr�n plantagen till packeriet. Fr�n mindre odlingar b�rs bananerna till packeriet. P� packeriet granskas klasarna, de tv�ttas och bryts i mindre klasar. D�refter f�rses bananerna med klisterm�rken och packas i l�dor, i vilka de transporteras till hamnen d�r de packas i fartyg. Bananer transporteras i l�dor p� 18 kg.

Bananer transporteras i nedkylda containrar d�r temperaturen kontrolleras under f�rden. Till Finland kommer bananerna i regel via G�teborg, varifr�n de sedan fraktas med t�g och l�ngtradare. Bananerna eftermognas i f�rs�ljningslandet.

Bananhandelns historia

P� 1860-talet b�rjade man h�mta bananer fr�n Centralamerika till Nordamerika och Europa. De f�rsta regelbundna transporterna, fr�n Panama till New York, tog sin b�rjan 1866. I slutet av �rhundradet var bananhandeln mellan Central- och Nordamerika redan livlig.

Bananhandelns historia h�nger till stor del samman med bolaget United Fruits historia. United Fruit grundades 1885 som Boston Fruit Company, men �ndrade namn fyra �r senare. Bolaget anlade plantager i Panama, Colombia, Costa Rica, Honduras och Guatemala. Skog r�jdes f�r plantagerna och l�ngs kusten byggde man en j�rnv�g f�r transporter. �r 1933 �gde bolaget plantager till en yta motsvarande Schweiz' storlek.

Till Europa b�rjade man importera bananer fr�n Kanarie�arna p� bolaget Elders & Fyffes' initiativ. Bolaget grundade egna plantager p� �arna och �gde ocks� fraktfartyg. Fyffes, som numera har sitt h�gkvarter p� Irland, �r det enda multinationella bananf�retag som har sitt h�gs�te i Europa. Elders & Fyffes �r v�rldens femte st�rsta bananexport�r.

I Finland b�rjade bananer finnas i butikshyllorna p� 1930-talet, p� samma g�ng som apelsiner och vindruvor. N�r l�gkonjunkturen 1934 var f�rbi ut�kades sortimentet i aff�rerna med m�nga nya matvaror. F�rutom frukter d�k bl.a. tomater och gr�nsaker upp.

Nuf�rtiden odlas bananen i de tropiska och subtropiska zonerna p� b�da sidor om ekvatorn. Exempelvis Costa Ricas, Panamas och Colombias fruktbara jordm�n samt tropikernas soliga och fuktiga klimat ger de b�sta v�xtf�rh�llandena �t bananen.

Rej�l handel � ett b�ttre liv

Systemet f�r Rej�l handel garanterar en r�ttvis ers�ttning �t familjeodlare och arbetare. Systemet garanterar ocks� att inga barn har n�got att g�ra med bananerna innan de ska �tas. Producenterna f�rbinder sig att f�lja FN:s och Internationella arbetsorganisationen ILO:s �verenskommelser f�r m�nskliga r�ttigheter.

Systemet f�r r�ttvis handel st�der familjeodling och sm�skalig plantageodling eftersom dessa, ur milj�synvinkel och m�nskligt sett, �r b�ttre alternativ �n stora plantager. Systemet ger sm�brukarna tilltr�de till marknaden och g�r dem till likv�rdiga handelspartners. F�r sm�brukare eller sm� kollektiv �r det n�rmast om�jligt att p� egen hand delta i v�rldshandeln.

En del av de r�ttvisem�rkta bananerna odlas p� plantager. Kriteriet f�r de plantager som tagits med i systemet f�r Rej�l handel �r att de arbetare som befinner sig i d�lig st�llning st�ds. Det kr�vs att producenterna betalar sina arbetare en lagenlig minimil�n. Det sociala till�gg som betalas �t odlarna inom systemet anv�nds till gemensamt valda m�l, t.ex. till renovering av hus eller f�r att ordna skolg�ng. Arbetarna ges r�tt att organisera sig i fackf�reningar.

Bananproduktionens problem har varit bruket av s�songarbetare. P� m�nga plantager anst�lls arbetare f�r en period p� 4-8 veckor. Familjerna blir tvungna att flytta med arbetet. Arbetsvillkoren �r ofta d�liga, arbetsdagarna l�nga och skyddsutrustning f�r spridning av kemikalier otillr�cklig. De arbetare som jobbar korta perioder har haft sv�rt att ansluta sig till fackf�reningar, och de som h�rt till fackf�reningarna har haft sv�rt att f� jobb.

Garantipriset f�r Rej�l handel �r f�r latinamerikanska bananer 7,50 dollar per l�da, varav 1,75 dollar �r till�gg f�r Rej�l handel. V�rldsmarknadspriset p� bananer �r i Latinamerika 4-5 dollar per l�da, som s�mst ligger priset under en dollar. P� bananer som kommer fr�n Dominikanska republiken och Ghana �r garantipriset h�gre beroende p� h�gre produktionskostnader. F�r tillf�llet �r garantipriset 8,50 dollar, varav 1,75 dollar �r till�gg f�r Rej�l handel. P� Winward�arna ligger garantipriset p� 10,50 dollar och f�r ekologiska bananer betalas 11 dollar per l�da.

F�r varje s�ld l�da bananer betalas till produktionssammanslutningen ett till�gg f�r Rej�l handel, vilket �r avsett f�r sociala projekt inom kollektivet, t.ex. f�r att bygga skolor och skaffa h�lsov�rd. En del av till�gget kan anv�ndas till investeringar i anslutning till produktionen, t.ex. till skyddsvallar runt odlingarna.

Plantageodling av bananer �r en av de skadligaste odlingsformerna i tropikerna. Bananer odlas vanligtvis p� stora plantager d�r odlingarna besprutas med stora m�ngder bek�mpningsmedel. R�ttvisem�rkta bananer produceras huvudsakligen p� sm�bruk och man kr�ver att producenterna iakttar vissa milj�best�mmelser. Man uppmuntrar odlarna att �verg� till ekologisk odling och betalar dem en till�ggsers�ttning f�r ekologiska bananer. F�r tillf�llet svarar produktionen av ekologiska bananer inte mot efterfr�gan. Ekologisk odling av bananer lyckas inte p� stora plantager, eftersom bananodlandets gissel, sigatoga-svampsjukdomen, l�tt sprider sig till hela odlingen.

De milj�best�mmelser som systemet f�r Rej�l handel till�mpar inneb�r att man ska bevara v�rdefulla ekosystem, f�rhindra erosion, minska anv�ndningen av kemiska �mnen, behandla avfall samt utbilda arbetarna i milj�skydd och anv�ndning av kemikalier.

Odlare inom systemet f�r Rej�l handel i Ghana ber�ttar att de i produktionen anv�nder bara ungef�r en femtedel av den m�ngd bek�mpningsmedel som anv�nds p� stora plantager. Odlarnas m�l �r att minska anv�ndningen av kemikalier till ett minimum. P� storf�retagens plantager har man tidigare haft problem med de gifter som anv�nts: v�xtskyddsmedlen har orsakat utslag och symptom i andningsv�garna samt barnl�shet. F�re detta plantagearbetare processar fortfarande med bolag f�r att f� ers�ttning f�r sterilitet.

Bananodlingar f�r inte utvidgas s� att de tr�nger undan skog som befinner sig i naturtillst�nd eller skyddade omr�den. Inom ett �r fr�n att odlaren har g�tt med i systemet m�ste en skyddszon kring odlingen uppr�ttas. Zonen mellan odlingen och intilliggande floder, sj�ar, k�rr och skogar m�ste vara minst 20 m bred. Om odlingen gr�nsar till en skog i naturtillst�nd m�ste skyddszonen mellan dessa vara minst 100 m. I skyddszonen f�r inga bek�mpningsmedel anv�ndas och inom tv� �r m�ste den planteras med naturliga v�xtarter f�r att f�rhindra att bek�mpningsmedlen sprider sig fr�n odlingen.

I Finland kom f�rs�ljningen av r�ttvisem�rkta bananer ig�ng i mars 2001. De f�rsta rej�la bananerna skeppades 1996 till Holland. Rej�la bananer har haft stor framg�ng ute i v�rlden: i Schweiz �r marknadsandelen ca 15 procent och i Holland ca 5 procent. R�ttvisem�rkta bananer s�ljs ocks� i Danmark, Irland, Luxemburg, Storbritannien, Sverige och Tyskland.

En Eurobarometer-unders�kning, som gjordes 1997, visade att inv�narna i EU-l�nderna skulle vara beredda att k�pa 350 000 ton rej�la bananer per �r. Enligt en telefongallup i Finland sommaren 1999 var 84 procent av de tillfr�gade redo att betala mer f�r bananerna om de visste att arbetarnas r�ttigheter och milj�n respekterats vid produktionen.

Enligt gallupen k�nner finl�ndarna till problemen med bananproduktionen. H�lften av de tillfr�gade uppskattade att det anv�nds rikligt med bek�mpningsmedel i bananodlingen. Ocks� f�rest�llningen om plantagearbetarnas r�ttigheter var dyster. �ver h�lften (53%) antog att arbetsavtalsr�ttigheterna inte f�ljs. 43% av de svarande trodde att arbetarna inte har n�gra arbetsavtalsr�ttigheter.

"Vi har visat att vi kan s�lja bananer utan mellanh�nder och vi �r mycket stolta �ver det. Vi sm�brukare har f�r�ndrat handelns struktur och var och en kan se f�rb�ttringen." Jorge Ramierez, ordf�rande, andelslaget El Guabo.

De f�rsta rej�la bananerna som kom till Finland var fr�n andelslaget El Guabo i Ecuador. Bananer �r Ecuadors viktigaste exportprodukt; de utg�r 30% av exporten och miljontals m�nniskor f�rtj�nar sitt uppeh�lle p� dem. Landets ekonomi befinner sig i sv�righeter och m�nga sm�brukare har varit tvungna att upph�ra med bananodlingen pga. de l�ga priserna. 1999 drabbades landets bananproduktion av regn och orkaner.

Andelslaget El Guabo best�r av hundra familjeodlare. Gruppen har varit med i systemet f�r Rej�l handel i tre �r och levererar varje vecka 7000-10 000 l�dor bananer f�r export.

Enligt Ramierez �r den rej�la handelns milj�best�mmelser strikta, men i El Guabo har man kunnat g�ra �tskilliga f�rb�ttringar. I odlingen anv�nds inte plastp�sar som behandlats med gift. Inte heller ogr�sgift anv�nds l�ngre. Till packerierna har man skaffat filter f�r vattenrening och snittytan p� bananklasarna tv�ttas med vatten ist�llet f�r kemikalier.

"Tillsammans med peruanska och columbianska producenter testar vi anv�ndningen av biologisk g�dsel och deltar i n�tverket av organisationer som utvecklar ekologisk odling", ber�ttar Jorge Ramierez.

P� El Guabos bananodlingar f�r arbetarna sex dollar om dagen. P� andra odlingar i omr�det ligger l�nen p� fyra dollar. F�r att st�da kvinnornas deltagande i andelslagets verksamhet har man grundat en s�rskild kvinnogrupp.

"F�r m�nga sm�brukare �r det nytt att arbeta i grupp och delta i beslutsfattandet. Deras sj�lvf�rtroende har �kat och de �r mer motiverade att bry sig mera om sin jord n�r de f�r ett ordentligt pris f�r bananerna. Tidigare jobbade var och en f�r sig sj�lv och s�lde sina bananer f�r ett l�gt pris till stora bananf�retag."

Sm�brukarna tog l�n f�r att grunda El Guabo och anv�nde inkomsterna fr�n de f�rsta sex m�naderna till att betala tillbaka l�net. Det var en stor uppoffring f�r de fattiga odlarna, men det har l�nat sig. Forts�ttningsvis s�ljs en liten del av bananerna p� den lokala marknaden och �t andra uppk�pare, men huvuddelen av sk�rden g�r till den rej�la handelns marknad via bolaget Agrofair till Schweiz, Holland och nu ocks� Finland. Odlarna inom systemet f�r Rej�l handel �r del�gare i importbolaget Agrofair och kan delta i beslutsfattandet. Ingen best�mmer l�ngre �ver dem.