Visa källa för Banan

<!--Denna artikel ska inte ha en taxobox då den inte avhandlar ett [[taxon]]-->
{{Olika betydelser}}
[[Fil:Bananavarieties.jpg|miniatyr|Olika sorters bananer.]]
'''Bananer''' eller '''dessertbananer''' är [[trivialnamn]] för ätliga bär<ref>{{Tidningsref|rubrik=berry {{!}} plant reproductive body|url=https://www.britannica.com/science/berry-plant-reproductive-body|tidning=Encyclopedia Britannica|hämtdatum=2017-05-15|språk=en}}</ref> som härstammar från stora blommande [[ört]]er inom släktet ''[[Banansläktet|Musa]]''.<ref>[http://ne.se/artikel/123236 Nationalencyklopedin - Banan] "''en av de största örter som finns''"</ref> Frukterna kan ha olika storlek, färg och fasthet, men är ofta långsmala och krökta, med mjukt, [[stärkelse]]rikt fruktkött som omsluts av ett skal som kan vara gult, lila eller rött när frukten är mogen och oftast grönt när den är omogen. Frukterna växer i klasar som hänger från toppen av plantan. Merparten dessertbananer härstammar från [[Hybrid (biologi)|hybrid]]er av flera olika arter ur banansläktet och placeras därför vetenskapligt i ''Musa'' Dessertbanan-Gruppen. 

== Historia och etymologi ==
Banan härstammar från sydöstra [[Asien]]<ref>{{webbref|titel=Rejäla produkter: Banan|url=http://www.kaapeli.fi/reilukauppa/svenskbanan.html|utgivare=Rejäl Handel|hämtdatum=12 november 2013}}</ref> och var känd i [[Europa]] redan under [[antiken]]. Den har senare införts till [[Afrika]] och framför allt till [[Centralamerika]], där den är både en viktig matvara och en exportprodukt. Ordet banan kommer från spanskans och portugisiskans ord för banan, "banana", som i sin tur troligen är lånat från ett språk i [[Kongo-Kinshasa]].<ref>{{NE|titel=Banan|hämtdatum=7 oktober 2013}}</ref>

== Taxonomi ==
[[Fil:Nedravazhakola.jpg|miniatyr|''Musa'' Nendran [[sort]] av banan som förekommer i [[Kerala]] i Indien och som tillhör AAB-gruppen.]]
Släktet ''[[Banansläktet|Musa]]'' beskrevs av [[Carl von Linné]] 1753.<ref name=WCSP_Musa>Sök efter "Musa" {{webbref|titel=World Checklist of Selected Plant Families |utgivare=[[Royal Botanic Gardens, Kew]] |url=http://apps.kew.org/wcsp/ |hämtdatum=2013-01-06 }}</ref> ''Musa'' tillhör i sin tur familjen [[Musaceae]] och cirka 70 arter av banan erkänns av [[World Checklist of Selected Plant Families]]<ref name=WCSP_Musa/>. Flera av dessa producerar ätbara frukter, medan andra odlas som dekoration.<ref name=Bail16>{{Bokref|förnamn=Liberty Hyde |efternamn=Bailey |titel=The Standard Cyclopedia of Horticulture |datum=1916 |url=http://books.google.com/books?id=uZMDAAAAMAAJ&pg=PA2076 |sid=2076–2079 |utgivare=Macmillan}}</ref>

Klassificeringen av odlade bananer har länge varit mycket omdiskuterad. Ursprungligen placerade Linné bananer i två arter utifrån hur de används som mat: ''Musa sapientum'' för dessertbananer och ''Musa paradisiaca'' för [[kokbanan]]. Utifrån detta system beskrevs ytterligare arter. I en serie studier som publicerades från 1947 och framåt visade Ernest Cheesman att Linnés ''Musa sapientum'' och ''Musa paradisiaca'' inte alls var arter utan [[sort|kultivarer]] som båda härstammade från de två vilda frösättande arterna ''[[Musa acuminata]]'' (ädelbanan) och ''[[Musa balbisiana]]'' (balbisbanan), som båda beskrivits av botanisten [[Luigi Aloysius Colla]].<ref name=DRC>{{webbref|förnamn=D.R. |efternamn=Constantine |url=http://www.users.globalnet.co.uk/~drc/mparadisiaca.htm |titel=Musa paradisiaca |arkivurl=https://web.archive.org/web/20080905010528/http://www.users.globalnet.co.uk/~drc/mparadisiaca.htm |arkivdatum=2008-09-05 |hämtdatum=2014-09-05 }}</ref> Cheesman rekommenderade därför att man skulle överge Linnés två [[taxon]] och istället kategorisera bananer utifrån tre morfologiska distinkta grupper med kultivarer: de som i första hand uppvisar botaniska karaktärer tillhörande ''Musa balbisiana'', de som i första hand uppvisar botaniska karaktärer tillhörande ''Musa acuminata'', och de som i första hand uppvisar botaniska karaktärer tillhörande båda två.{{sfn|Valmayor|Jamaluddin|Silayoi|Kusumo|2000}} 1955 presenterade Norman Simmonds och Ken Shepherd en [[genom]]baserad [[nomenklatur]]. Detta system undanröjde nästan alla svårigheter och oförenligheter i de tidigare klassificeringarna som baserades på att ge vetenskapliga namn till odlade [[Varietet (botanik)|varieteter]]. Trots detta används ändå äldre vetenskapliga namn av vissa auktoriteter vilket skapar förvirring.<ref name=DRC/><ref name=Porc02>{{webbref|url= http://www.plantnames.unimelb.edu.au/Sorting/Musa.html |titel= Sorting Musa names |förnamn=Michel H. |efternamn=Porcher |datum=July 19, 2002 |utgivare=The University of Melbourne |hämtdatum=2011-01-11 }}</ref>

De accepterade vetenskapliga namnen för absoluta merparten av alla odlade bananer är ''Musa acuminata'' <small>Colla</small> och ''Musa balbisiana'' <small>Colla</small> för de båda ursprungliga vilda arterna for och ''Musa'' × ''paradisiaca'' <small>L.</small> för hybrider av ''M. acuminata'' × ''M. balbisiana''.<ref name=WCSP_Mp>{{webbref|titel=''Musa paradisiaca''|verk=World Checklist of Selected Plant Families |utgivare=[[Royal Botanic Gardens, Kew]] |url=http://apps.kew.org/wcsp/namedetail.do?name_id=254888 |hämtdatum=2013-01-06}}</ref>

Generellt följer modern klassificering av banansorter Simmonds och Shepherds system. Sorterna placeras i grupper beroende på antal [[kromosom]]er och vilken art de härstammar ifrån. Exempelvis placeras [[äppelbanan]] i AAB-gruppen vilket visar att den är en triploid som härstammar från både ''M. acuminata'' (A) och ''M. balbisiana'' (B). Ett annat exempel är [[Kanariebanan]] som placeras i AAA-gruppen eftersom den är en triploid som bara härstammar från ''M. acuminata''.

Dessa genomgrupper placeras i sin tur i sortgrupperna ''Musa'' Dessertbanan-Gruppen (banan/dessertbanan) samt ''Musa'' Kokbanan-Gruppen ([[kokbanan]]).<ref>{{Webbref |url=http://skud.slu.se/Skud/ReportPlant?skudNumber=7085 |titel=Arkiverade kopian |hämtdatum=2015-09-29 |arkivdatum=2015-09-30 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20150930162025/http://skud.slu.se/Skud/ReportPlant?skudNumber=7085 }}</ref>

== Växtanatomi ==
Bananfrukten är ett [[bär]] och de odlade [[sort]]erna innehåller inga frön utan bara svarta rudiment efter fröämnen. Det finns dock arter som innehåller svarta frön stora som pepparkorn inbäddade i fruktköttet. Vissa bananer är så fulla av frön att de är svåra att äta. Bananer är femkantiga<ref>{{Webbref|titel=Friday's Quiz Question - Bananas|url=https://www.abc.net.au/listen/programs/radionational-breakfast/fridays-quiz-question---bananas/3542970|verk=ABC listen|datum=2003-06-26|hämtdatum=2025-03-05|språk=en-AU}}</ref> och har trerummiga bär. Fruktköttet är i början fast och rikt på [[stärkelse]], som sedan omvandlas till [[socker]] samtidigt som bananen mjuknar.

== Odling ==
[[Fil:Banana production by nation.svg|miniatyr|Bananodling i olika länder.]]
[[Fil:Bananablossom.jpg|miniatyr|En bananblomma]]
[[Bär]]en växer i tvåradiga klasar på en stock med ibland upp till 200 bananer och kan ha en sammanlagd vikt på upp till 50 kg. Stocken hänger lodrätt ner från plantan med den stora mörkröda bananblomman längst ner. Blomman har formen av en väldig tulpanknopp. Innanför varje kronblad finns anlag för en klase bananer. Ett kronblad i taget öppnar sig och exponerar den blivande klasen för pollinering. Sedan faller kronbladet av, klasen börjar mogna medan blomman fortsätter att växa nedåt. På så sätt blir stocken allt längre och fylls med allt fler bananklasar. De första bananerna på stocken utvecklas dock aldrig till färdiga bananer. Efter mognaden dör växtens ovanjordiska delar.

Bananskalet är det yttre skalet på bananen vilket omsluter [[bär]]ets kött. Skalet är från början grönt då örten är omogen, men byter sedan färg till gul, lila eller rött när den mognar och blir brunt eller svart när den blivit övermogen eller skalet skadas. Bananerna skördas ofta när de är gröna och får eftermogna på destinationsorten.

=== Bekämpningsmedel ===
Användningen av [[bekämpningsmedel]] inom konventionell bananodling i form av ofta stora [[monokultur|monokulturella]] odlingar är omfattande och intensiv, speciellt i odlingar för export året runt och utan rotation av grödor.<ref name="FAO">{{webbref |url=http://www.fao.org/world-banana-forum/projects/good-practices/pesticide-management/en/ |titel=Pesticide management in the banana industry |hämtdatum=1 september 2018 |författare= |år=2018 |verk=World Banana Forum |utgivare=[[FAO]]}}</ref> Dessa odlingar är mycket sårbara för skadedjur och sjukdomar, bland annat för svampsjukdomar som [[black sigatoka]], som frodas i det tropiska klimatet och snabbt sprider sig i monokulturer och kan reducera skörden med 35 till 50 procent.<ref name="FAO"/> Många av de bekämpningsmedel som används inom konventionell bananodling för deras effektivitet mot skadliga organismer i bananodlingarna är mycket giftiga och har förbjudits i vissa delar av världen, sedan deras skadliga effekter på människor och miljö blivit kända. Exempel på sådana bekämpningsmedel är till exempel [[parakvat]] och [[karbofuran]], som är förbjudna inom [[EU]]. Antalet olika bekämpningsmedel som används inom bananodlingen har även ökat på grund av ökad [[resistens]] hos svampar och insekter.<ref name="tf2013_giftbanan"/>

Till skadliga följder av överanvändning och felaktig hantering av bekämpningsmedel inom konventionell bananodling hör enligt [[FAO]] bland annat risk för arbetarnas hälsa, inklusive risk för kronisk och akut [[förgiftning]], och skadlig inverkan på omgivning och miljö genom förorening av jord och vatten och negativ inverkan på djurlivet med bland annat reducerad [[biodiversitet]] och risk för förgiftning av [[pollinatör]]er.<ref name="FAO"/>

För [[slutanvändare|konsumenternas]] hälsa är det främst det ätliga fruktköttet som är viktigt. FAO anger överanvändning och felaktig hantering av bekämpningsmedel som en risk också för konsumenternas hälsa.<ref name="FAO"/> Enligt ett test av nio sorters bananer som [[Testfakta]] {{nowrap|ALS Global Täby}} genomförde 2013, innehöll vanliga konventionellt odlade bananer flera gifter från bekämpningsmedel i fruktköttet. Inget av gifterna översteg dock EU:s [[Gränsvärde (arbetsmiljö)|gränsvärden]].<ref name="tf2013_giftbanan"/> I Testfaktas test var det endast [[Ekologisk mat|ekologiska]] bananer som var helt giftfria. [[Livsmedelsverket]]s stickprovskontroller i grossistleden, analyserar hela bananer inklusive skal. Åke Bergman, professor i [[miljökemi]], finner det mycket anmärkningsvärt att Livsmedelsverket och EU analyserar alla frukter och grönsaker med skalet på.<ref name="tf2013_giftbanan"/> De bekämpningsmedel som finns i banankött har vid djurförsök visat sig påverka [[lever]]n och i ett fall [[sköldkörtel]]n. Ur konsumentperspektiv krävs dock långt högre doser för en skadlig påverkan på hälsan än vad som kan fås genom normal konsumtion av konventionellt odlade bananer.<ref name="tf2013_giftbanan">{{Webbref |titel = En ekologisk banan är en giftfri banan |url = http://www.testfakta.se/livsmedel/article89206.ece |datum = 2013-08-09 |hämtdatum = 16 augusti 2013 |utgivare = [[Testfakta]] |arkivurl = https://web.archive.org/web/20130815075812/http://www.testfakta.se/livsmedel/article89206.ece |arkivdatum = 15 augusti 2013 }}</ref> Mellan år 2010 och 2013 utförde Livsmedelsverket 173 kontroller och av dessa var det ett prov som översteg tillåtna gränsvärden.<ref name="tf2013_giftbanan"/>

Svampmedlet [[imazalil]] är ett av de ämnen som uppmätts i bananer i prover. Det är listat som [[cancerframkallande]] av amerikanska [[Environmental Protection Agency|EPA]], dock inte av EU. Gränsvärdena i EU innebär att ett barn på {{nowrap|10 kg}} kan äta upp till {{nowrap|480 gram}} banankött (drygt fyra bananer) under en dag utan att det är farligt. Motsvarande för en person på {{nowrap|70 kg}} är {{nowrap|3,4 kg}} fruktkött eller {{nowrap|28 bananer}} på {{nowrap|120 gram}} per dag.<ref name="tf2013_giftbanan"/>

=== Certifiering ===
Det finns flera [[miljömärkning]]ar och andra certifieringar för bananer som säljs för export till konsumenter, då efterfrågan på mindre besprutade bananer och mer ekologisk odling, samt bättre arbetsvillkor för arbetarna på bananodlingarna ökar. Exempel på märkningar är [[KRAV]], EU:s ekologisk certifiering, [[Fairtrade]] och [[Rainforest Alliance]]. Varje märkning har sina egna kriterier för vilka krav på miljö och eller arbetsvillkor som odlingen skall uppfylla för att bananerna skall få säljas med märkningen.

== Export och import ==
{| class="wikitable" style="float:right; margin:1em"
|+ Produktion och export av bananer sorterat efter land (2011)<ref>{{webbref|titel=FAOSTAT |utgivare=Food and Agriculture Organization of the United Nations |url=http://faostat3.fao.org/home/index.html#DOWNLOAD |arkivurl=https://web.archive.org/web/20130401115157/http://faostat3.fao.org/home/index.html |arkivdatum=2013-04-01 }}</ref>
! Land !! Miljoner<br>ton !! Procent<br>av världens<br>totala produktion
|-
| colspan="3" style="text-align:center;"| '''Produktion'''
|-
|{{IND}}|| style="text-align:right;"|29.7||style="text-align:right;"|20%
|-
|{{UGA}}|| style="text-align:right;"|11.1|| style="text-align:right;"|8%
|-
|{{CHN}}|| style="text-align:right;"|10.7|| style="text-align:right;"|7%
|-
|{{PHL}}|| style="text-align:right;"|9.2|| style="text-align:right;"|6%
|-
|{{ECU}}|| style="text-align:right;"|8.0|| style="text-align:right;"|6%
|-
|{{BRA}}|| style="text-align:right;"|7.3|| style="text-align:right;"|5%
|-
|{{INA}}|| style="text-align:right;"|6.1|| style="text-align:right;"|4%
|-
|{{COL}}|| style="text-align:right;"|5.1|| style="text-align:right;"|4%
|-
|{{CMR}}|| style="text-align:right;"|4.8|| style="text-align:right;"|3%
|-
|{{TAN}}|| style="text-align:right;"|3.9|| style="text-align:right;"|3%
|-
|Övriga länder|| style="text-align:right;"|49.6|| style="text-align:right;"|34%
|-
|'''Världen'''|| style="text-align:right;"|'''145.4'''|| style="text-align:right;"|100%
|-
| colspan="3" style="text-align:center;"| ''' Export'''
|-
|{{ECU}}|| style="text-align:right;"|5.2||style="text-align:right;"|29%
|-
|{{CRC}}|| style="text-align:right;"|1.8|| style="text-align:right;"|10%
|-
|{{COL}}|| style="text-align:right;"|1.8|| style="text-align:right;"|10%
|-
|{{PHL}}|| style="text-align:right;"|1.6|| style="text-align:right;"|9%
|-
|{{GUA}}|| style="text-align:right;"|1.5|| style="text-align:right;"|8%
|-
|övriga länder|| style="text-align:right;"|6.0|| style="text-align:right;"|34%
|-
|'''Världen'''|| style="text-align:right;"|'''17.9'''|| style="text-align:right;"|100%
|}

Fram till 1960-talet transporterades bananer som hela stockar med speciella bananbåtar. Vid ankomsten till importlandet var bananerna fortfarande gröna, och därefter mognades de i särskilda [[bananmogning]]srum. Hanteringen med de tunga stockarna var besvärlig och hälsofarlig. En och annan ovälkommen gäst, som [[spindlar]] och [[insekter]], kunde följa med bananstocken. På senare tid packas ''bananhänder'' i kartonger direkt på plantagen, och alla tunga lyft utförs av [[lyftkran]]ar och [[truck]]ar.{{källa behövs|datum=2018-09}} 

Första kända importen av färska bananer i Sverige gjordes av den framgångsrike grosshandlaren [[Friedrich Mühlenbock]] i Göteborg. Han specialiserade sig på frukt och grönt. Den 14 juni 1869 annonserar han för första gången i ''[[Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning]]'' om ”Vestindiska Bananas, Apelsiner, Aprikoser mm”. Han säljer frukten i sin frukt-exposition i butiken i ”Musei Byggnad”, det vill säga före detta [[Ostindiska huset]] på Norra Hamngatan, som nu är [[Göteborgs Stadsmuseum]].<ref>{{Webbref |url=https://tidningar.kb.se/3678898/1869-06-14/edition/144022/part/1/page/1/?q=bananas&from=1868-01-01&to=1869-12-31 |titel=Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning |hämtdatum=2020-12-14 |författare= |efternamn= |förnamn= |författarlänk= |efternamn2= |förnamn2= |datum=1869-06-14 |år= |månad= |format= |verk= |utgivare= |sid= |språk= |doi= |arkivurl= |arkivdatum= |citat= |ref= }}</ref> Först i början på 1900-talet blev det dock vanligt med bananförsäljning i Nordeuropa.<ref>{{Tidningsref|rubrik=Hur länge har vi ätit bananer?|url=https://www.svd.se/a/e989033b-3de9-4312-b023-18796c10972b/hur-lange-har-vi-atit-bananer|tidning=Svenska Dagbladet|datum=2016-01-02|hämtdatum=2022-05-22|issn=1101-2412|språk=sv|förnamn=Dick|efternamn=Harrison}}</ref>

[[Europeiska unionen|EU]] har höga [[tullavgift]]er på bananimporten från [[Sydamerika|Syd]]- och [[Centralamerika]]. Länderna [[Ecuador]], [[Colombia]], [[Costa Rica]], [[Guatemala]], [[Honduras]] och [[Panama]] står för ungefär 80 procent av de bananer som konsumeras i EU-länderna.{{källa behövs|datum=2018-09}} EU kritiseras starkt sedan 1990-talet av bland andra [[USA]] (som är hemvist för exempelvis [[Chiquita Brands International|Chiquita]]) för att [[Metodfel|snedvrida]] [[konkurrens]]en genom de extra fördelaktiga tullvillkor som ges till ett tiotal [[AVS-staterna|AVS-länder]] (länder i Afrika, Västindien och Stilla havet).{{källa behövs|datum=2018-09}} 1997 dömdes EU:s bananreglering ut av [[Världshandelsorganisationen|WTO]]:s överprövningsorgan, och USA införde ett tag [[Tullavgift|strafftullar]] mot EU som motåtgärder när EU inte anpassade sig efter WTO:s beslut. 2001 kom EU överens med USA och Ecuador att en gemensam tullnivå för alla länder skulle införas senast den 1 januari 2006.{{källa behövs|datum=2018-09}}

Enligt [[Naturskyddsföreningen]] äts mer än 100 bananer per person per år i Sverige (publicerat 2021).<ref>{{Webbref|titel=Frågor och svar om bananer|url=https://www.naturskyddsforeningen.se/artiklar/fragor-och-svar-om-bananer/|verk=Naturskyddsföreningen|hämtdatum=2022-02-18}}</ref>

== Förvaring ==
{{Se även|Bananmogning}}
Bananer bör förvaras svalt och mörkt,<ref name=":0">{{Webbref|titel=Hejdå bruna bananer – här är enkla knepen! - Vi i Villa|url=https://viivilla.se/kok/hejda-bruna-bananer-har-ar-enkla-knepen/|datum=2021-09-09|hämtdatum=2025-11-29|språk=sv-SE}}</ref> men helst i minst 12 grader Celsius<ref name=":1">{{Webbref|titel=Bruna bananer - recept och tips för längre hållbarhet|url=https://www.ica.se/inspiration/artiklar/mat--dryck/matsvinn/slang-inte-dina-bruna-bananer/|verk=ICA.se|hämtdatum=2025-11-29|språk=sv}}</ref>. Inte i plastpåsar eftersom de är känsliga för värme och fukt.<ref name=":0" /> Att förvara bananer i kylskåp avråds i allmänhet eftersom det kan påverka bananernas utseende, konsistens och kvalitet. Bananerna kan då bli hårda, få köldskador (ett vanligt tecken är prickar under skalet), brunt skal<ref name=":0" /> och en grå färgton när bananerna tas ut.<ref name=":1" /> Bananer kan däremot frysas in hela, med eller utan skal, eller skivade.<ref name=":1" />

Att placera bananer tillsammans med annan frukt påskyndar mognadsprocessen.<ref name=":0" />

Genom att linda in stamänden i [[plastfolie]] släpper bananerna ifrån sig mindre [[Eten|etylengas]], vilket medför att mognadsprocessen sker långsammare och att det tar längre tid för bananerna att bli bruna.<ref name=":0" /><ref name=":1" />

== Se även ==
* [[Bananens dag]]

== Referenser ==
<references/>

==Vidare läsning==
*{{tidskriftsref |författare=Karlsson, Mats |rubrik=Banan-boomen |url=https://wwwnaringslivshi.cdn.triggerfish.cloud/uploads/2018/12/fh_no1_2015.pdf |år=2015 |tidskrift=Företagshistoria : människorna, händelserna & prylarna |volym=2015:1, s. 28-31 |issn=2001-7936 |libris=22451342 }}

== Externa länkar ==
*{{Commonscat|Bananas}}

{{auktoritetsdata}}

[[Kategori:Bananväxter]]
[[Kategori:Ba Växtindex]]
[[Kategori:Wikipedia:Basartiklar]]
[[Kategori:Bär]]
[[Kategori:Frukter]]